Nu är jag lite smått förbannad. Vissa personer är oärliga mot mig och det är oschysst. Om jag nu tolkat situationen rätt. Allt jag vill veta är sanningen. Jag tänker inte klandra någon, så länge de inte ljuger för mig, sina känslor kan man inte rå för. Tro mig, jag VET! Fy faan säger jag bara…
Nu har jag fått reda på sanningen och blivit dumpad så att säga, känns inte alls kul. Vad händer nu då? Jag vet inte. Det kommer kännas helmysko att umgås med dem hädanefter. Men jag tycker ju liksom inte illa om nån. Och jag vill ju fortfarande vara vänner med dem och så. Men det är bara så typiskt, jag måste vara förbannad eller nåt. Kommer aldrig få ihop det med nån. Innan hela den här historien så var allt bra ju. Vad less jag blir!!!!
Jag vet inte hur jag ska reagera heller, det är nog det som är jobbigast. Jag kan ju inte bryta ner och börja gråta, så allvarligt är det ju inte. Men jag känner att jag borde reagera på nåt sätt…men det är så svårt.
Varför händer såna här saker jämt mig? Det känns som att jag är en idiot som gått på en stor jävla nitlott eller nåt….förbannad blir jag. När är det min tur att få uppleva den där lyckan av att vara kär och bara få njuta.
Nej, nu tänker jag återgå till min tidigare strategi, bara låta saker som har med relationer bero. Orkar inte hålla på och ”jaga”…
äsch, nu skiter jag i det här.
Läs även andra bloggares åsikter om känslor, besvikelse, vänner, relationer
