Nu tänker jag klaga och gnälla och vara så jävla negativ jag bara kan. För att det känns så just nu. BLÄÄÄÄ! Fan va allt är värdelöst. Jag hatar att bo här, jag hatar att vara såhär. Jag hatar allt allt allt! Fjortis fjortis patetisk och löjlig. Skjut mig nån. Genast! Jag är så jävla kass. Lika rolig som en påse nötter. Lika intressant som en gammal sko som legat och ruttnat i ett träsk.
*djup suck*
Jag ska fan gå i ide och återkomma om ett millenium. Det spelar ingen roll vad ni säger heller. Bara så ni vet. Vad ska man ta sig till egentligen? Vill verkligen ingenting. Det är åt helvete med allt.
Alla patetiska jävla idioter och dumhuvuden och jag är det största. Jag har sån ångest att jag mår illa. Jag kan inte ens rycka upp mig. Jag kan inte ringa till min egen familj. För det är ”jobbigt”. Ja, ego ego ego. Jag bryr mig bara om mig själv. Jag är så jävla egotrippad.
Åt helvete med allt!
Okej, nu är det bättre. Men det är fortfarande sant. Lördagens ångestattack.
Jag måste fan få nya vyer och grunder. Som är stabilare.
Backa
