Shipbuilding

Har ni någonsin haft en tanke i huvudet och tänkt, det här måste jag skriva om. Självklart har ni det, vi är ju alla likadana, mer eller mindre, eller hur? La mig uppe i min loftsäng för snart 3 timmar sen, tänkte att nu ska jag ta tag i det här med att vända på dygnet, kände mig aningen urlakad. Sådär som man blir då dag blivit till natt och natt till dag. Kan känna det än mer just nu. Men ändå så sitter jag här i min utfällda bäddsoffa, som snart ska bli balkongmöbel och plinkar på tangenterna som vore de på ett piano.

Här sitter jag och skapar en oerhört viktig symfoni av mitt liv. Den är åtminstone viktig för mig. Ett slags klotterplank för allt jag går igenom. Försöker få fram det där som jag tänkte, men som inte fastnade. Det försvinner i stormen av alla tankar som befinner sig i min skalle. Jag vet att det jag kände där uppe i sängen, det är viktigt. Men ack så svårt.

Frågan är om jag glömmer bort någon viktig bit som kanske inte borde bli utelämnad. Som är grundläggande och essentiell för att kunna klara av det hårda livet som vi lever i dagens samhälle. Med den kunskap som svaret på frågan ger ska jag försöka klara upp det som fattas mig. Det kommer inte bli lätt. Har varit aktuellt tidigare. Fast att glömma bort är fel sätt att beskriva det på. Jag stänger in det. Så långt in att jag glömmer. Jag klarar inte av det.

Vet inte om det för att skydda mig, eller vad det är som jag håller på med. Denna undermedvetna känslosvält. Men jag vet att det är något jag måste ta itu med om jag ska kunna hitta mig själv. Jag är så innerligt trött på att vara vilse. Lev livet till fullo är ett bra motto som jag tänker sikta mot. För kanske tusende gången, men ändå.

Kanske blir det ett skepp att segla bort på mot den sköna solnedgången till slut.

Bloggar etiketter: , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.