Jag börjar känna hur min kropp tar längre och längre tid på sig att återhämta sig. Hur jag känner mig slutkörd redan på tisdagskvällen och inte på fredag kväll. Det börjar dock närma sig den tiden på året då man får vara lite ledig. Semestertiderna är inte alltför långt bort. Efter midsommar är jag ledig i tre veckor.
3 veckor.
Så jävla skönt, men ändå känns det som att jag skulle behöva och vilja vara ledig i ca 25 veckor. Hade ju varit förträffligt. Blir det en värdelös kall och blöt sommar vet jag inte vad jag tar mig till. Emigrerar kanske till sydligare breddgrader. Som det är nu skulle jag lika gärna kunna bo i Sibirien.
Framåt augusti har jag ytterligare 2 veckors semester. Ifall att jag skulle börja plugga då så hinner jag med att förbereda mig på allt jag behöver fixa. Vad nu det kan vara, problemet är dock fortfarande finansieringen. Hur ska man kunna plugga och ha råd med alla räkningar och att få mat på bordet. Verkar smått omöjligt utan ett extrajobb eller två.
En fördel med att vara pank student är att då har man inte råd att göra annat än sitta hemma och plugga. Oh joy!
Hur fan ska man veta?
