Pragmatikens metod.

Förklaring: Vi skulle sammanställa vårt idealsamhälle utifrån den filosofi som John Dewey lagt grunden för och tituleras Pragmatiken och sen fick vi opponera på någon annan pedagogisk filosofi. Min uppgift i detta grupparbete var att presentera vår syn på metod. Boken som användes i denna del av kursen heter Pedagogisk filosofi skriven av Christer Stensmo.

När vi ser till vad vi vill använda för metod när det kommer till lärandet i vårt samhälle så ska det ske genom aktivt arbete. Eleven ska lära sig genom att göra, eller som uttrycket som Dewey myntade säger: Learning by doing. Läraren ska vara en handledare som ser till att uppmärksamma elevernas intressen och stimulera dem till att lösa olika problem.

Det som ska motivera eleven till att vilja lära sig är följande:

• Ett socialt behov av gemenskap.
• En nyfikenhet att utforska.
• En lust att skapa – tillverka.
• Ett estetiskt intresse.

På ett korrigerande sätt ska läraren hjälpa eleverna att finna genomförbara problem som inte är riskfyllda. Sen ska eleverna på ett laborativt och undersökande sätt lösa dessa problem. De ska ha ett sammanhang som eleven kan relatera till. Detta för att eleven ska få en djupare förståelse för lösningen. För att det ska bli begripligt. Annars kommer deras kunskap om den bara bli ett tillfälligt insamlande av information. Viktigt vid problemlösning är att det reflektiva tänkandet används.

Det viktiga med verksamheten som utförs av eleverna är att den ska utgå från det konkreta till det abstrakta. De ska veta vart de befinner sig när de startar sökandet efter kunskap eller en lösning på ett problem. Medan målet är mer abstrakt. Begrepp som är välkända är konkreta begrepp, medan begrepp som är nya är abstrakta.

När man använder tänkandet som ett medel för att nå ett specifikt mål, är det ett konkret sätt att tillämpa metoden. Medan ett tänkande som är medel för mer tänkande är abstrakt. När en elev laborerar med olika idéer och kommer fram till en lösning, så blir tänkandet belönat. Eleven stimuleras till att fortsätta tänka.

En problemlösning som går från något verkligt mot något som är mer ogripbart för eleven kan innehålla steg som börjar med praktiska hanteringar av olika föremål. På så sätt kan eleven finna olika problem som behöver lösas. Dessa problem är det faktiska målet. Intresset inför detta problem förvandlas till en intellektuell uppgift där eleven studerar dess egenskaper, strukturer, orsaker och effekter. Slutmålet, alltså själva tankeverksamheten som uppstod under laboreringen med problemet, utvecklar tankeförmågan och vanan att använda tänkandet, vilket är det abstrakta målet.

Eleverna bör jobba med dessa undersökande uppgifter i grupp, då de kan kontrollera och korrigera varandras problemlösande tänkande. Samtidigt som de lär sig samarbeta, Arbetet med problemlösning blir alltså ett sätt att fostra dem i demokratisk anda.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.