Sitter vid datorn. Har haft en del tankar under kvällen som jag kanske har undvikit ett tag nu. Tankar om ensamhet, kärlek och rädsla. Sådant som kommer med att vara människa. Det är underbart när allt som man vill blir till verklighet. Samtidigt är det inte så lätt att nå dit alla gånger.
Det är lite som att försöka fånga en fjäril. Man tror att nu kommer jag lyckas, men då smiter den iväg. Vet inte riktigt varför, men jag tror hela tiden att jag hittat en insikt som kan vara det jag väntat på. Samtidigt så borde jag lära mig av mina upprepade misslyckanden. Jag är mest förvirrad och vilse.
I filmer så verkar allt så jävla lätt hela tiden, de säger precis vad de tänker och känner till varandra och så blir det allt som oftast bra i slutändan. Nu ser ju inte verkligheten ut riktigt likadan. Jag har alltid en massa bra scenarion i skallen som jag i slutändan ofta inte spelar ut, eller som inte alls händer som jag tänkt.
För många tankar , för lite agerande.. Too much confusion in my mind.
