Fick erbjudande om att följa med syrran och familjen ner till Göteborg och Liseberg, där jag aldrig varit, men det går ju inte. Har ju dessa ljuvliga transkriptioner att fajtas med. Ja, nu har jag inte gjort något på ett antal timmar, verkar som att mitt löfte att bli klar med intervjun om det så var det sista jag gjorde går åt skogen. Typiskt.
Aldrig får man ju göra det man egentligen vill, bara en massa måsten 😉
Verkar som att den skola där jag gick en hel termin innan jag började fjärde klass på högstadiet håller på att brinna ner. Inte för att jag saknar stället eller tycker att byggnaden var vacker, men synd ändå. Jävligt onödigt om inget annat. Gröndalsskolan Hovsjöskolan byggs om eller försvinner. Som allt är det flyktigt. Särskilt när folk sätter eld på det. Inget ovanligt i dagens Södertälje tydligen.
Polisen angående om branden var anlagd..
– Det brukar inte börja brinna av sig själv, säger Almquist till TT.
HAHA!
Läs även andra bloggares åsikter om brand, södertälje, hovsjö
Jag ger upp, orkar inte stå emot mer. Hela den här inte äta kött grejen har gjort mig smått galen. Jag som trodde det var att undvika socker som skulle bli svårt. Hela moralväktarkåren på Djurens rätt får hata mig bäst de vill, jag vill äta kött. Jag är inte mer än människa och som sådan har jag en miljard fel. Jag måste börja göra saker som känns rätt för mig. Det som känns bäst är att försöka köpa bra kött och inte vilket som helst. Inte sluta helt med att äta det. Så jag rekommenderar alla att fundera över vad de är för kött de köper och agera så att det köttet är så bra som möjligt i alla aspekter. Främst djurens.
Det är fan inte lätt att vara konsument idag, med alla dessa märkningar och olika företag som gör en det ena och än det andra. Man kan ju bli tokig för mindre när man ska handla. Köp ekologiskt, köp inte ekologiskt, kravmärkt, inte kravmärkt osv.. Känns som att vad man än väljer så blir det fel.
Men nu tänker jag sluta bry mig. Ja, så som jag brytt mig senaste veckorna i alla fall. Nu ska jag njuta av livet, inte skämmas. Det finns alldeles för mycket pekpinnar och saker att bry sig om, men nu får det fan vara nog. Medvetenhet är ett jävla gissel ska jag säga er. Information är slaveri och ignorance is bliss. Paradoxalt är information också viktigt för att man ska klara sig. Så var hittar vi balansen?
Läs även andra bloggares åsikter om krav, ekologiskt, kött, konsument, pekpinnar, medvetenhet, djurens rätt
Ända sedan jag var liten har jag haft tankar om att jag skulle göra något stort med mitt liv, att just jag var ämnad för något speciellt. 20 år senare sitter jag här och skriver ner mina tankar i en blogg som i princip är helt död. Det är fan ingen som bryr sig om vad jag skriver på en blogg. Jag har inte direkt några åsikter om något och jag har absolut inget engagemang, även om jag låtsas. Jag vill mest ligga på sofflocket och drömma mig bort i andra påhittade världar. Gärna med en massa snask som gör att jag blir ännu mer passiv och betydelselös.
Det finns alldeles för mycket saker som distraherar i dagens värld för att jag ska kunna fokusera på något och verkligen få något verkligt gjort. jag hittar ingen glöd som kan elda på mig i min kamp mot att hitta mig själv och vad jag ska göra. Jag förblir oriktad, hopplös och frustrerad.
Sen sitter jag här och gnäller om det, det hjälper ju verkligen. Nej, jag tror att ångesten över den här jävla transkriberingen fått det bästa av mig. Min hjärna känns som den vill fly ut ur min skalle. Enough already! ge mig en genväg till vad det nu är jag vill ha, nu!
Det här med att transkribera får mig att vilja köra huvudet in i väggen lite grann. Snabbt och hårt sju gånger för att sedan svimma av och ligga lyckligt ovetande på golvet i några timmar. Men nej, så kul ska vi inte ha det. Jag har satt upp målet att bli klar med den här jävla intervjun om det så ska ta mig hela dagen och natten. Bara 10 minuter aka 3-6 timmar kvar. Minst.
Gotta love life sometimes.
Värst är att människan inte kan tala ur skägget. Grrr!
