Det här med tid är något jag finner underligt. Den räcker aldrig till, den går aldrig fort nog. Samtidigt som den flyger fram och kryper fram. Ibland står den stilla och ibland så märker man inte ens att den går. Väldigt paradoxalt på alla nivåer. Ibland känns det som att den jobbar emot en och ibland att ja, den bara är där. Tror inte vi kan greppa det hela.
Det är väldigt svårt att förhålla sig till tid som en stackars människa som bara har ca 100 år att leva. Eller genomsnittligt runt 78-80 år som levande i Sverige, beroende på kön. Frågan är om det inte blir mer komplext om man hade levt längre. Det är väl det som är så fascinerande med vampyrer och andra varelser som lever mycket länge eller har evigt liv, därför som vi hela tiden vill satsa på att leva längre.
Tidlöshet är också något som är attraktivt. Det finns så mycket att fundera om kring detta.
