« Rötmånad
Lite hjärta mitt i allt elände
Jag låter mitt naiva hjärta uppfylla min kropp med den härligaste känslan av de alla.
Det slår några gånger extra när jag tänker på dig. Av någon anledning så är det så jag känner.
Jag kan inte se att det blir något mer än så. Men jag kan drömma och känna det jag saknat under så lång tid.
Du är vacker, ståndaktig och jag tror inte att jag kan förhandla om din kärlek.
Du går din egen väg, utan att låta någon diktera dina villkor, vilket får mig att beundra dig än mer.
Men det är okej, för det är nog inte meningen ändå.
Hejdå.
No related posts.
Relaterade inlägg tack vare Yet Another Related Posts Plugin.
Upp igen »