I veckan som har gått har jag insett hur det liv jag levt under de senaste tre åren håller på att ta slut. Jag har liksom inget intresse för det längre. Jag vill vara klar med studierna och Kåren och ja allt det där. Det är inte lika kul längre. Antagligen är det mitt sätt att förbereda mig för det som komma skall, med flytt och allt. Nu är det inte förrän om flera månader och det finns mycket kvar att göra innan jag faktiskt är klar, men rent mentalt är jag redan på väg bort.
Just nu är det hårdsatsning på uppsatsen som gäller, vi vill verkligen bli klara nu och få det ur världen. Transkriberingen är helt klar och nu ska vi analysera och analysera mera. Har haft en stressig vecka och det tog mig ett litet tag att fatta att jag hade för mycket på min tallrik. Skriva uppsats, läsa tre nya kurser, vara fadder och jobba på kåren är ju att ta i lite väl mycket. Så nu drar jag ner på fadderskapet, stannar hemma och pluggar istället för att festa osv.
Kommer bli en balansgång utan dess like nu, men det tar sig nog.
