Ibland så svämmar det över, intrycken följer varandra och jag kan inte sortera bland tankar och funderingar. Jag har så mycket jag skulle vilja berätta för er. Men som titeln på bloggen säger så är jag bara ett eko i mängden och jag finner det svårt att nå ut med allt som jag bär inom mig. Låter som att jag har det jobbigt, men det är mycket positiva saker.
Ofta så vill jag bara skrika åt alla som klagar att skärpa sig, men så minns jag att jag själv gör likadant. Eller så minns jag att alla utgår från sina perspektiv. Det är mänskligt att göra det. Samtidigt blir jag lite ledsen att det ska vara så svårt med lite förståelse och att förmågan att se saker ur andra perspektiv än sitt eget är så jävla svårt. Det är alldeles för lätt att tänka endimensionellt.
Så min uppmaning inför det nya året är, försök att vara lite mer förstående och reflektera mer över hur andra upplever världen innan du sätter igång.
