Kräftskiva, krock och regnkaos

medium_8591591441

Herregud dagarna bara flyger fram, jag hinner knappt med alltså. Idag har vi då tisdag, vilket betyder att igår så var det måndag. För min del en ledig måndag då vi var och hade en kräftskiva ute i skärgården i söndags.

Vi spelade ett kul spel som heter Cards Against Humanity, en ska försöka vara den roligaste på att komplettera en mening med två eller flera kort med ord eller meningar. Jag förklarar lite dåligt så gå gärna in på hemsidan och läs.

I lördags drog vi runt på olika pubar, först glodde vi på rugby på Wirströms och jag kan väl inte påstå att jag var så insatt, men i alla fall. Vi slutade kvällen med mat och film hos oss.

Fredagen var en spännande dag. På väg hem från jobbet aså körde bussen jag satt i in i bilen framför, vilket medförde att vi blev strandsatta mitt på E4 i lite mer än en timme. Det var ingen jättekraftig smäll, men min första bilolycka. Något jag gärna slipper i framtiden.

Kvällen fortsatte med lite häng på Wirströms innan det var dags för mer konsert på Kulturfestivalen, Hoffmaestro och Manu Chao var planen, men icke. Halvvägs in i Hoffmaestros set så dundrar åskstormen över oss och allt avbryts medan vi blev dränkta och blixtarna haglade. Tog mig hem och struntade i resten av konserterna. Så konstig fredag.

Jag har även tränat två gånger under helgen. Slarvat med mat och godis lite, men det gör inte så mycket, nya tag nu igen. Testat att köpa alkoholfritt på bolaget med, smakade mest som saft den där flaskan med rosé, men det var helt ok.

photo credit: derekskey via photopin cc

Jakten på kalorier

Lose weight now
Inte långt kvar nu till långhelg. I helgen händer det grejer må jag säga. Konserter, rugbymatcher, midnattslopp och gatufest. Sist men inte minst en kräftskiva på landet. Allt ska ske i nyktert tillstånd för min del. Har typ bestämt mig för att vara nykter fram till det nya året. Sen får vi se hur det går. Kanske fortsätter jag efter det, kanske skiter jag i det innan klockan slagit tolv på nyårsafton. Det beror ju liksom på lite.

Håller på och försöker styra upp min kropp lite efter flera års förfall och”missbruk” av diverse sockerfyllda drycker och onyttig mat. Inget extremt där heller, bara hålla koll på vad som äts och konsumeras. Försöka bli av med de här extra kilona som smygit sig på under de senaste 5-6 åren.

Jag har festat, ätit massor med god mat och haft det bra, men det är dags att göra lite bättre val. Sen har jag märkt att det liksom inte är lika kul att festa längre. Blir mest dazed and confused, men det är väl också lite olika. Oavsett så är det dags med lite kroppslig sanering. Idag är det dock ätardag, med andra ord får jag äta mer än annars och behöver inte vara så exkluderande.

Mmm, så är det. Inte räkna kalorier idag.

photo credit: Alan Cleaver via photopin cc

Om att vara sig själv närmast

medium_4423341034

Världen brinner och vi gnäller, super och gör en massa annat som kan tyckas meningslöst i ett större perspektiv. Det är inte helt konstigt att det inte sker några större revolutioner i västvärlden. Vi har det rätt bra ändå, vi har köpt hela idén med det samhälle vi byggt och lever i de hjul vi fastnat i och som fortsätter snurra.

Självklart finns det kritik och en hel del ifrågasättande, men inte är det något som kommer leda till sånt som kan tyckas nödvändigt när man läser om alla hemskheter på nyheterna. Jag vill poängtera att jag är helt medveten om att en är sig själv närmast och att det är väldigt svårt att på ett psykologiskt plan ta in all hemskhet där ute. Men samtidigt så skriker mitt samvete ibland av allt jag ser runt om mig. Vad fan håller vi på med?

Som ett slags självförsvar så säger jag mantrat för mig själv, allting är relativt, allting är relativt.. och visst fan är det så. Jag ska inte behöva må dåligt och inte unna mig för att andra har ett helvete. Fascinerande att vi när det händer något närmare oss, läs branden i Bergslagen, plötsligt vill hjälpa till hur mycket som helst medan det är svårt att få upp samma engagemang för saker som sker längre bort från oss.

Ja, det är inte så lätt att samla ihop mat, kläder och så vidare och skicka till Långtbortistan, men jag gjorde ändå den parallellen eftersom det säger en hel del om den natur vi människor drivs av. Är ganska säker på att det finns ett psykologiskt begrepp för det hela, men jag kan inte komma på det.

Det är verkligen inte lätt att få ihop det i vår globaliserade värld. Mer kärlek åt folket, nog med hat och våld NU! Skaffa lite jävla PERSPEKTIV!

photo credit: !unite via photopin cc