Det finns en massa ämnen och händelser som jag skulle kunna kommentera, men oftast undviker jag det av flera olika anledningar.
1. Folk är idioter och hur gärna jag än vill förstå och analysera detta faktum så lär det inte ändra något.
2. När jag läser vad andra skriver så fylls jag ofta av en känsla att det inte finns några enkla svar. Dels för att jag ser argument och motargument både krossas och mosas. Vad är då sant och inte sant? Jag får inte ihop det. Jag ser liksom ingen poäng i att argumentera om saker när det inte finns någon sanning.
3. Min förmåga att föra logiska resonemang brukar oftast vara rätt begränsad av flera anledningar. Jag har aldrig tränats i att debattera, jag har inte mycket starka åsikter om så mycket och så är jag begränsad av min konflikträdsla och behov av att vara omtyckt.
Självklart förstår jag att det går att diskutera och vara oense om sakfrågor, men ofta så blandas känslor in i argument och så blir det infekterat. Det är väl i människans natur. Därför som vi beter oss som idioter.
Jag trivs med att lägga fram min syn på saker här och vet att det är subjektivt.
Vad jag väl bestämmer mig för att skriva om så brukar det vara något som jag funderat på och då handlar det inte om debatt. Men att kommentera bara för att är inte nåt jag gör. Finns tillräckligt med tyckare där ute.
Tia Stenljung liked this on Facebook.