Etikettarkiv: apati

Ett rop på hjälp

medium_14088231730

Så sitter jag här och spanar efter min framtid. Söker efter jobb att söka alltså. Jag har inte riktigt klart för mig var jag vill spendera den så pass stora delen av mitt liv som ett arbete faktiskt innebär. Vad är jag ute efter och framför allt vad kan jag bidra med? Känns lite hopplöst faktiskt. Inte bara nu efter valet utan jag vet liksom ingenting.

Det krävs att jag går utanför mina ramar och gör massa obehagliga saker. Det tar liksom emot. Jag är inte den där handlingskraftiga och framåt personen som jag önskar att jag vore. Jag har väl lyckats simulera fram det vid tillfälle, men innerst inne är jag bara rädd, orolig och osäker. Så känns det nu i alla fall.

Att våga vore min största önskan här i livet. Våga ta för mig, våga fråga, våga våga våga. Så vad är det som hindrar mig, egentligen? Det handlar ju främst om att sluta vara feg och rädd. Ta kontakt, ta fajten, ta sig framåt. Men det är lite drygt att det liksom aldrig tar slut. Var finns pillret mot ångest och rädsla liksom? Som för all tid raderar dessa känslor ur ens minsta atom och molekyl.

Jag vet att det inte hjälper att sitta här och beklaga sig, men på något sätt måste jag börja och varför inte bara få ur sig skiten? Apatin kommer bara att växa sig starkare annars. Vilket verkligen inte kommer förbättra något. Tvivlar hela tiden på mig själv och vad jag kan, fast jag vet att jag kan mer än jag ger mig själv kredd för. Vad kom först, tvivlet eller apatin liksom?

Hjälp mig!!

photo credit: dany_masson via photopin cc

Bloggar etiketter: , , , ,

A brighter future?

En sociolog har framtiden för sig.

”Sociologi handlar om individen och samhället och relationen däremellan”

”Sociologi är studiet av sociala relationer och processer, människors möten i vardagen, livshistoria och identitet. Sociologer intresserar sig för frågor om makt- och könsrelationer, arbetsliv och ledarskap, social ojämlikhet, etniska relationer och konflikter,
ungdomskulturer, utbildning, massmedier, sociala rörelser, familj, barns utveckling, brottslighet, boende, välfärdsstaten, vård och omsorg med mera. Sociologisk kunskap bidrar ofta till förändring. Forskningen försöker förklara människors handlande men också förhållanden i samhället. Sociologiska analyser ger ofta nya insikter om sådant vi tidigare tagit för givet.”

Till alla er som undrar vad jag sysslar med. Jag är väldigt intresserad av att förändra samhället. Hela det tänk jag har kan kopplas till det här med förändring. Jag ser det som en ständig utveckling mot nyare och bättre samhällen. Vårt samhälle anser sig vara så civiliserat och kommit så långt, men jag vet bättre. Det finns väldigt mycket som kan bli bättre med hjälp av kommunikation, informationsspridning och delaktighet. Det är när vi inte engagerar oss i vårt samhälle som det blir sårbart. När vi blir undanhållna information tas vår delaktighet ifrån oss och en slags apati uppstår, vilket leder till ett bristande samhällsengagemang.

Jag känner mig upplyst, min utbildning leder någonstans. Nu ska jag bara finna vart den pusselbit som jag börjar bli, passar in.

Bloggar etiketter: , , , , , , , ,

Vilken dag är det?

Apatin finns här och andas på mig så jag inte kan tänka. Hade tänkt kolla på den data jag ska använda, men när jag kollar på den så blir jag bara förvirrad. Hjälp? Jag kan inte få mig till att göra något. Jag är förlamad. Bah! Nä nu går jag till Kåren och skiter i det här, som vanligt. Har inte ens koll på vilken dag det är. Fy fan alltså. Då får jag iallafall lön imorgon. 🙂

Bloggar etiketter: , ,

Fan alltså!

Jag skulle kunna skriva om en miljon saker, men varje gång jag tänker på det så blir jag bara arg, eller less. Eller arg är helt fel ord. Jag bara orkar inte. Det liksom byggs på något slags apati med alla rubriker jag läser. Istället för att bli arg blir jag villråd och bara usch. Fan alltså!

Bloggar etiketter: ,

Lallare

Jag är en lallare tydligen. Lyssnar på Lars Winnerbäck och funderar på livet. Han har lyckats ringa in min generations apati och tvivel om våra liv. Vardagens gråhet och alldagliga lunk som tynger oss mörka kvällar som denna. Man vill bara fly och slippa alla krav och måsten. Har man valt rätt eller borde man kanske ta och våga chansa och bege sig ut på äventyr istället för att välja tryggheten. Hörde ett bra tal om det där på en tv-serie häromdagen.

Just nu känner jag fuck utseende och allt ytligt. Fuck tråkigt och inrutat liv som man har bara för att få pengar som man gör av på menlösa saker. Som att supa bort all tristess för att man lever just det där inrutade livet. Snacka om att snurra i cirklar.

Fan, jag behöver eld i mina ådror, inte ingenting alls. Mer drama, såhär kan jag nog inte ha det. Trygghet über alles är inte bra. Jag behöver bli rövad ut på äventyr av nån. Nu har jag ju möjlighet till lite äventyr faktiskt. Ska försöka styra upp det.

Sen tänkte jag på en sak här förut, jag tror att jag har kommit så långt jag kan komma i min utveckling som människa just för tillfället. Jag behöver utvecklas i en relation. Börjar känns som att jag fastnat och inte kommer längre. Fan. Eller så kan man det. Jag kanske inte vill bara. Vad vet jag. Jag är ju en lallare.

Bloggar etiketter: , ,

när ingen vet

Du ligger ensam i din säng,
nynnar på nån gammal tom refräng,
tänk om nånting kunde vara i närheten av bra…

den gamla känslan bara gror,
ingenting blir längre som man tror..
du sjunker in i apati, när alla går förbi…

När ingen vet,
när ingen ser din ensamhet,
när ingen anar vad som sker,

när ingen vet…
när ingen håller dig hårt,
då är de kallt…
de är tomt när ingen vet…

Du känner dej helt transparant,
sliten och grå sådär ointressant,
tänk om dom visste hur de va,
att stå där ensam kvar…

Att jobba nattetid kan vara påfrestande. Första natten var ingen höjdare. Schemat i hjärnan stämmer inte överens med verkligheten och det resulterar i extrem trötthet. Men nu borde det vara övergånget. Jag beställde två svarta t-tröjor med texten randler i vitt tryck för nån vecka, de kom idag, ska snart hämta ut dem. Sen ska det inte vara några problem att känna igen mig. 😛

Bränna skiva, förbereda sig för att träna, handla lite kvällsmat. Utgång fre o lör kanske. Technostate på fre och Aladdin på lör? Ja, vem vet, det kan ju vara skoj. Hoppas mitt sl-kort går ut den 2:a. Nej, det var den 1:a. Ja, nu är det snart maj, wunderbar. Sommar och sol, kort tajt kjol. Slickepinne och nakenbad. 😛

Underbart är kort. Kort är kul. Kortspel. Arvika, Full moon eller VooV? Sommaren är kort, men lång. En gräsmatta i hemnejden, barn som skrattar och springer i vattenspridare. En baden baden och ett glas med saft. Kortspel på kvällen, med samma gamla bekanta uttalanden. Nej, så får man inte göra, jo det har nån sagt. Sitt inte på korten.

Nej, ska inte sitta här och vara nostalgisk. Dags att gå ner till livs och hämta tröjor och lite annat smått och gott.

Bloggar etiketter: , , , , , ,

hemliga saker

Alla bär vi på hemligheter som vi helst ser att ingen visste. Jag har mina saker och ni har era. Som vi inte gärna pratar om, eller erkänner för andra. Det kan vara rädsla, ovilja eller nåt som gör att man inte vill dela detta med nån annan. Oftast är det en kombination. Hur skulle världen se ut om ingen hade några hemligheter alls? Skulle den bli tråkigare? Hemligheter döljer sig på de mest oväntade ställen, de är ofta inte så värst hemliga heller, bara nåt man väljer att inte prata om. Sen finns det hemligheter man tror ingen vet om, fast det som är hemligt är rätt självklart för de i ens omgivning. man tror att ingen vet ens hemlighet, fast de gör det. Sen finns det dem som upptäcker att en annan person vill hålla nåt hemligt, något som man upptäckt, så man håller tyst om det. Man förvarar den hemlighet man upptäckt för sig själv, man låter den förbli hemlig. Finns hemska hemligheter och så finns det underbara hemligheter. De finns i alla former och skapelser. Vad är den största hemligheten av dem alla då? Antagligen det ingen alls vet eller har någon aning om.

Då är det hemligt värre. Nu har jag flummat klart runt hemligheter.

Just nu är jag nog rätt uttråkad. Sitter mest pch gör ingenting här hemma. Dammsög förut, och försökte sätta ihop en dator, men som vanligt är det en massa sladdar som ska sitta gud vet var… Imorgon ska jag ner på stan och fixa ett ärende åt syrran. Sen hem till henne och fira hennes son som fyller 10 år. Skönt med lite socialt liv. Fast det har sett rätt bra ut på sistone. Funderar på att dra ihop en kortkväll här hemma, med mat och sånt. Vore trevligt. Ska se om det finns nåt intresse för sånt bara. Annars blir det ju rätt tråkigt. Ska kanske laga mat nu, så man får nån näring i sig.

Fortsätter pladdra här senare då.

Sådär nu har jag lagat mat och diskat. Medans jag höll på med det funderade jag en hel del på livet och hur vi lever i dagens samhälle. Vi strävar efter lycka, framgång och välmående. Vi vill ha roligt och trivas med tillvaron hela tiden. Självklart inser vi att detta inte är möjligt, det här med att vara glad och trygg med sin tillvaro, varenda vaken stund. Men vi vill iaf ha det så bra som det bara går. Och jag inser att jämförelsevis så har vi det bra. Vi i i-länderna. Vi är bra på att klaga dock, vi blir deprimerade och uttråkade. Klagar så fort vi inte når upp till den livsstatus vi vill ha. Vi har ofta medlen att göra nåt åt det vi är missnöjda med och kommer allt som oftast lyckas med att förändra detta.

Men om vi ser till folk som lever enklare mindre teknologiskt avancerade liv, är de mkt mer olyckliga än vi? Beroende på hur läget är i deras närområde så kan vi se att de är ganska tillfreds med sina liv, med undantag de som lever i skräck, krig eller under andra missgynnade förhållanden. Jag ska inte hyckla och säga att jag inte är glad att jag bor där jag bor, men ibland undrar jag om vi inte har det lite för bra..

Med alla bekvämligheter och medel som finns att tillstå så tror jag vi har tappat nåt rätt väsentligt på vägen. Oss själva och vår strävan att göra tillvaron bättre. Då kan man ju undra över vad definitionen på en bättre tillvaro betyder i detta sammanhang. Det är inte att ha så mycket pengar som möjligt. Inte heller att ha en häftig sportbil, vara känd och berömd, eller att ha en snygg partner. För dessa saker är meningslösa i den stora bilden.

Jag säger inte att alla ska ha storslagna planer på att förbättra världen. Men jag tror att såna syften får människor att växa. Tror att det behövs mer sånt. Mer uppoffring för andra. Mer visioner. Vi behöver ha nåt att kämpa för, nåt som väcker oss ur våra desillusionerade, apatiska liv. Jobba, konsumera, äta, supa och ironisera över tillvaron.

Självklart finns det dem som har något de brinner för. Men alltför många bara är. Det är lätt att bli cynisk utan en bra anledning att glöda. Man lever på att trycka ner andra och se ner på de som försöker. Det förstör andras glöd. Tär också på den som gör det. I-landsproblem. Måhända.

Bloggar etiketter: , , , , , , ,