Jag har under en längre tid känt att det existerar för mycket negativ fokus och för många som närmar sig olika situationer och förekomster med ett minst sagt cyniskt synsätt. Och jag har all förståelse för detta. Det är inte lätt att ha en hoppfull syn på läget i världen ibland. Särskilt när allt som sker världen över är så lättillgängligt för oss med all ny teknik som kommit de senaste åren.
Läste tidigare en artikel skriven av två tjejer som varit inblandade i upploppen i Göteborg kring Instagram. Läs artikeln för mer ingående detaljer. (Länk). Det som de upplevde och upplever är viktigt att fundera över.
De känner sig utsatta och har en känsla att det kommer flippa snart. Att deras generation snart exploderar av frustration. Jag vet inte vad exakt det är som skapar denna känsla. Men jag tror det är svårt att förhålla sig till tekniken och möjligheterna de ger en tonåring med miljoner hormoner. Det är lätt att det spårar ur, att rykten blir till fakta genom att så många sett och hört och läst om ditten och datten.
Jag tror de behöver en kamp att utkämpa. Varje generation har haft olika kamper för att frigöra sig mot någon slags överhet, sin egen föräldrageneration. Jag vet inte vad min generations var, vi som var tonåringar i mitten på 90- talet men det behövs en känsla av att kunna göra uppror och sätta sitt eget fotspår i historien. Kanske är det vad som håller på att ske?
Syfte är viktigt. Att enbart fundera på vad som sker på Internet i olika sociala medier utan någon slags röd tråd eller högre syfte tror jag lätt kan göra folk cyniska.
Ett annat exempel är hur en del blir cyniska efter att ha fått sitt hjärta krossat. Jag har själv varit nära att halka ner i denna destruktiva håla där man bara ser svart på allt som har med kärlek att göra. Det är lätt att göra det när ens eget kärleksliv är raserat. Det viktiga är att komma igen och komma på fötter igen och inte låta den bitterhet som det kan leda till få alltför hårt grepp om en.
I slutändan så är cynismen antitesen till hopp och utan hopp går vi under. Cynismens spår finns överallt och överallt måste hoppet kämpa emot. Kämpa mot de som gett upp, de som resignerar och bara tar emot. Få de att tänka om och se att det faktiskt finns hopp. Det är inte okej. Det är rent ut sagt farligt att bli cynisk. Inte sagt att man inte kan känna sig lite cynisk ibland, men låt den aldrig cynismen ta överhanden i ditt liv. I ditt sätt att tänka om din framtid ska bli någorlunda ljus.
Det värsta som jag sett är när folk agerar utifrån ett cyniskt perspektiv. De som tycker att man ska driva med allt och visst är humor viktigt men cynismen som kan vara förknippad med den är viktig att hålla i schack. Så att det blir en urholkad syn på människor och deras värde. Mycket som sker idag på Internet är kopplat till detta. Det ska drivas och göras åtlöje av allt. Jag säger inte att man ska sluta med det och jag fördömer det inte, men jag ber er att se upp. Det kan gå för långt och det kan få konsekvenser.
Jag vet att en del inte ser på saker och ting som jag och kanske inte alls tycker att detta är ett problem. Men jag tycker det är värt att lyfta upp och reflektera över.
Så fundera ett tag kring hur du beter dig, både på Internet och i dagliga livet. Är du cynisk och resignerad? Har du liksom gett upp hoppet om en bättre tillvaro? Handlar ditt liv om att klara av att leva i en till synes mer eller mindre hopplös värld eller vill du göra skillnad och göra den bättre på något litet sätt?
Det kan räcka med en attityd och spridandet av den. Om man har en vilja så finns det oftast en väg. Det här är lite av mitt bidrag. Kalla mig gärna naiv och godtrogen, men hellre det än cynisk och hopplös.