arga drömmar

Jag kom inte upp så bra idag, ville inte, trots en telefon som pep högre och högre.. så jag somnade om. Och drömde en sjuk dröm. Jag och nån mer var och handlade och vi tjafsade med några i kön samtidigt som vi la ner varorna i påsar, helt plötsligt börjar hela kön anklaga bara mig för att vara sölig. Men det var ju inte bara jag som tjafsade och slöade ner allt. Så jag blev fly förbannad och tog så mkt jag kunde och gick därifrån skrikandes hur jävla dumma i huvudet alla var för att de bara anklagade mig. Sen hamnade jag och vem jag nu var och handlade med vid några toaletter där det var rockkonsert utanför, så jag vänta medans personen i fråga gick på toa. Mitt bland konserten stod JwK och hoppade och en massa konstiga tjejer med långa naglar…skumt som fan var det.

Det var min arga dröm. Underbart att få bli sådär arg. Det händer inte så ofta. Idag är det verkligen underbart väder och man kan sitta och spana på en massa snygga människor. Men jag tror inte jag kommer göra det. Inte i den här stan iaf. Ledigt blir det ju med, satan vad skönt, ska fixa min cykel och cykla runt lite tror jag. Måste iaf ha den så. Sen kan jag ju kanske åka lite mer inlines eller så. Får se hur det blir med den saken.

Måste handla lite saker med för mina sista ören, oboyen är slut, sån måste man ha. Iaf jag. Vad var det mer? Corn flakes kanske om jag har råd. Det är verkligen sommarfrukost. Juice, flingor och några mackor med lite paprika på.

Inatt gick jag loss på några diskusar som har med politik att göra. Vet ni om att begreppet heder är idioti? Jag menar vadå heder. Man kan väl använda vanligt sunt förnuft. Var nån snubbe som tyckte att det var ohederligt att skaffa barn om man inte var gift. haha, yeah right. Det är ju ändå att ta i. Heder har liksom inte nåt med nåt att göra. Det är bara ett dumt begrepp. Så länge man gör rationella och förnuftiga saker så behöver man ju inte ens prata om heder.

Han var även övertygad om att kvinnor inte kunde sköta barn och jobb samtidigt. Jag vet inte jag, men jag tror det handlar om att prioritera. Vad är viktigast just nu? Jobb eller barn. Självklart är barn alltid viktiga, men ett arbete betyder ju inte att man försummar sina barn. Om man nu inte är otroligt karriärmedveten och betalar vilket pris som helst för att komma upp sig. Men som sagt, prioritering är det som gäller då. Ska man vara karriärsmänniska får man tänka sig för innan man skaffar barn.

Det här med fördomar och rädsla är fascinerande saker. Jag vet inte riktigt varför men det är så intressant att se på folk och se dem för vad de är. Vet inte varför det ska vara så svårt. Vad är det som är så farligt egentligen?

Sen har jag tänkt på en annan sak med. Hur kan en person säga till en annan ”det där är ju onaturligt” ? Jag menar, alla har väl olika sätt att vara ”naturliga” på, det som är det för mig behöver inte vara det för dig. Ännu ett dumt begrepp som borde avskaffas. Jag är naturlig hur jag än gör. Eftersom jag gör det, eller hur?

Nu SKA jag gå ner i förrådet och pumpa min cykel och sen bege mig ut på äventyr, helt själv, faktiskt. Kanske hittar nån rolig person på vägen iofs. Ha en fortsatt bra dag på er. Och kom ihåg att hur ni än er så är ni bäst!

Well, hamnade lååångt ute i bushen, sitter i Hovsjö och softar. Var ganska jobbigt att cykla hit med alla uppförsbackar. Är helt slut i kroppen. Funderar på att lägga mig i den varma solen innan det är för sent och så. Så hej på er.

Split vision.

Klassmöte

Idag gick jag och la mig 05. Det var ju kul och kolla på när de strula runt i Big Braaderhuset. Iaf så var det sovmorgon för att vi hade sjuk lärare. Sen hade vi ett flera timmar långt möte om varför det är så mkt frånvaro i klassen. Jag är som ni kanske vet inte direkt den bäste på att hålla mig i skolan, varför tänkte jag berätta här och nu.

1. Jag är väldigt och då menar jag utomordentligt trött på att studera.
2. Jag ligger efter och orkar inte upp.
3. Prioriterar helt fel.
4. Massa annat.

Meningen…

Var ju att jag skulle sova. Men jag kan visst inte somna med chillout musik på. Inte heller med alla tankar i skallen. Jag önskar att jag kunde vara målmedveten som fan. Inte låta nåt komma i vägen för mina mål. Men var dag gör jag det. Jag prioriterar fel varenda gång. Fast jag vet hur fel jag gör. Gång på gång. Kan visst inte göra nåt rätt. Inte ens nu. Man ska inte säga såna saker om sig själv. Min lilla demon. Gosedjuret som inte vill försvinna. Påverkar allt. Ja, jag har ju sagt det förut. Och det hjälper inte att bara skriva. Inte att tänka, men att handla ska hjälpa. Och det gör den lilla skitjäveln sitt bästa för att förhindra mig från att göra. Ångest, orklöshet, lathet…osv, osv…tjat tjat! När fan ska jag tröttna? Jag borde sluta vara envis. Ge upp. Bli hemlös, Förlora allt och bara driva omkring utan något i nåt år eller två. Ärr för livet? kanske det. Vad vet jag. Jag vill nog inte ens leva i den här världen. Ge mig chansen att leva nån annanstans och jag är borta på två röda. Mer destruktivitet åt mig. Ska jag sjunka djupt eller flyta på ytan. Bryr sig någon? Mer än bara för etablissemanget? Jag kan inte svara på det. Jag kan inte svara på om jag bryr mig heller. Så varför ska nån annan göra det?

I would be so glad If you could tell me why I don?t fit in.
Cause in my dreams I wonder why, you can?t accept my kind of love.

Just tell me once again, if you have dreams of me becoming you.
I can?t see why, you can?t be here.

Passionernas längtan kanske skulle tilltala mig. Men jag har nog aldrig passionerats. Jag har blivit glad, till och med upphetsad. Men riktig passion på något sätt vet jag inget om. Kanske är det en välsignelse, kanske en förbannelse. Allt jag vet är att jag skulle vilja hänge mig åt något. Positivt. Nåt som ingen kan kritisera. För jag vill inte att nåt ska komma emellan.

Fan, ska sova. Eller inte. Jävla as! Jag Jag JAG!!

Hur kan man veta så mkt men ändå så patetiskt jävla lite?

Vem följer med mig på salsaklubb?? Jag MÅSTE gå på en sån snarast!

Jag har fått två som vill följa med iaf…eller var det tre? =) Sitter i skolan, leker hacker. Får lära oss hur man ska förbereda sig när man ska hacka, men bara i syfte att kunna täta läckande säkerhetshål förstås. Hackar vi från skolan får vi en personlig anmälan från läraren till polisen. Det är ju olagligt.

Bäst i test!

*sträcker på sig* Jag har lektion, återkommer.

Ja, vad är det nu som är bäst i test? Kan det vara den flådiga(!!) MP3-SPELAREN
Samsung NEP-32 som är en vråltokig liten MP3-spelare med 32 Mb minne, equalizer samt belyst LCD-fjärrkontroll. Utnämnd som ”Bäst i test” i Aftonbladet?

Nej, det skulle jag inte tro….betala 1590:- för nåt sånt…bah!

Jag är en knasig filur! Ifall ni hade missat det. Hursomhelst så är jag knäpp! Jag tror att livet har så mkt mer att erbjuda än det jag har….så då uppskattar jag inte allt jag har! Fy fan va knäppt! Jag vill inte vara sån ju…!!

Varför har jag en sån konstig syn på livet…jag har ingen aning. Hur kan jag ha fått en så skev bild av det hela!?

Nej, jag ska inte gräma mig varför, jag ska göra nåt åt det, måste ta vara på det jag får och framförallt har!

*tar ett djuuuupt andetag*

Fan, det händer så mkt nu för tiden, vill ju hinna med allt…men jag får väl prioritera!! Fick ett mail idag med en livshistoria…det handla om en ,man som alltid såg det positiva i tillvaron istället för att gnälla och klaga. Jag ska försöka göra som han! =)

Tro nu inte att jag är gnällig idag. jag är faktiskt på hyfsat bra humör idag! har pluggat en hel del, kommit ikapp så att säga. För det behövdes nog lite!!
Här nedan kommer en fin historia som är tänkvärd

*tänka på xtra mkt*

Michael är den typen du älskar att hata. Han är alltid på gott humör och
har alltid något positivt att säga. När någon frågade honom hur han mådde
svarade han: ” Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar”. Han var en
naturlig inspiratör.

Om en av de anställda hade en dålig dag var Michael där och talade om
för den anställde hur man kunde se positivt på situationen. Jag blev
nyfiken
av att se detta, så en dag gick jag bort till Michael och frågade honom:
”Hur lyckas du?”

Michael svarade: ”Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: du
har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja
att
vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör. Varje gång det
sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller att dra lärdom
av det.

”Jag väljer att dra lärdom av det.Varje gång någon kommer och klagar hos
mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka
på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet. ”

”Säkert, men det är inte fullt så enkelt”, protesterade jag. ”Det är det”,
svarade Michael. ”Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring
är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.
Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. Det är du som väljer om du
vill vara på bra eller dåligt humör. Till syvende och sist är det ditt val
hur du lever ditt liv.

Jag funderade över vad Michael hade sagt. Strax därefter lämnade jag
företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta
på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att
bara reagera på det.

Många år senare hörde jag att Michael var inblandad i en allvarlig
olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars
operation
och flera veckor på intensiven, blev Michael utskriven från sjukhuset med
skenor längs ryggen.

Jag träffade Michael ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom
hur han mådde, svarade han: ”Om jag mådde bättre skulle jag ha varit
tvillingar. Vill du se ärren ? ” Jag avböjde erbjudandet om att se ärren,
men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.
”Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter”, svarade Michael.
”Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde
välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva”.

”Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?” frågade jag. Michael
fortsatte: ”Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt
kommer att gå
bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken
i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras
ögon stod skrivet: ”Han är döende”. Jag visste att jag måste göra något.
”Vad
gjorde du då?”, frågade jag.

”Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig”, sa Michael.
hon frågade om jag var allergisk mot något. ”Ja”, svarade jag. Läkarna och
sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar. Jag tog ett
djupt andetag och ropade: ”Tyngdkraften”.

Genom deras skratt sa jag till dem: ”Jag väljer att leva. Operera mig som
om jag var levande, inte död”.

Michael överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av
sin fantastiska inställning. Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja
att leva fullt ut. Inställningen är, trots allt, allt.

”Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina
bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga”. Matteus 6:34.
Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.

*kram*

Och en stor fet kyss till flikkan =)