Moldavien behöver detta

Läser att studenter och de oppositionella i Moldavien protesterar mot de preliminära resultaten från parlamentsvalen som hållts där. Jag föreslår inte att man ska använda våld, men i just detta fall så anser jag det vara befogat.

Moldavien är ett land som är intryckt mellan Rumänien och den ryssvänliga delen av Ukraina. Vilket lett till att det är Europas fattigaste land. Inte just dess läge, men deras brist på handels-möjligheter. Som en följd av kommuniststyret och att den marknad som de hade i och med Sovjetunionen försvann då det upplöstes.

Dessa inskränks av de kommunistiska influenser som tvingat landets befolkning att fly utomlands för att finna jobb, ofta i form av trafficking. Mycket är fel och en del skulle nog påstå att detta är pga av styret.

Det är dags för revolution. Så att nya krafter kan få ge landet en chans.

Ska Kårobligatoriet bort?

Det vill tadriendra veta vad jag tycker om. För att vara ärlig har jag inte funderat särskilt mycket på det ämnet. Men det låter ju onekligen positivt och jag vet att det ur ett liberalt perspektiv är att föredra. Personligen håller jag väl med, med några få reservationer. Att betänka är ju hur pengarna ska komma in istället. Vilket jag hoppas och tror att Leijonborg och co utreder ordentligt och finner en hyfsat smart lösning på.

En annan bidragande faktor till att jag tycker det är positivt är att det kommer påverka hur studenter ser på Kåren. Mer ansvar för verksamheten kan leda till nya tankesätt och utveckling av alternativa tillvägagångssätt, som de även nämner i AB:s artikel.

Men det är samtidigt en risk man tar. Vad är det som säger att det kommer finnas alternativ finansiering så att Studentkårerna i landet kan fortsätta med sin verksamhet? Eller att dessa alternativa tankesätt kommer igång? Det är väl förmodligen det som ska utredas lite till. Som sagt. Det är inte direkt någon enkel fråga rent praktiskt. Rent principiellt är det däremot enklare.

Men frågan är var man drar gränsen. För A-kassan är ju inget tvång i dagens läge, men däremot vill man ju införa en obligatorisk a-kassa. Där blir det hela lite motsägelsefullt. Detta är Socialdemokraten Roger Jönsson snabb att konstatera. Frågan är som vanligt pengar och hur man ska locka folk att stanna kvar i fack och i Studentkårerna, utan att de ska behöva betala allt för mycket. Det ska vara värt det. Samtidigt som man ska ha ett val. Det tycker jag är viktigt. Tvång är aldrig bra.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Jag klarar mig iallafall

Allt sämre ekonomi för landets studenter

Jag måste säga att det som beskrivs i den här artikeln känns lite sådär. Visst förstår jag att det är tungt rent ekonomiskt att leva som student. Det heter ju fattig student av en anledning. Men samtidigt så är det inte så konstigt. Klart man producerar ju inget som man kan ta på och en högskoleutbildning garanterar inte att man kommer göra det i framtiden heller.

Självklart inser jag nödvändigheten med att studenter ska klara sig under den tid då de studerar, att det är en investering i framtiden och så. Men att begära lyxliv är inget jag anser vara rimligt. Vilket nog de flesta inte påstår att de är ute efter.

De flesta vill ju klara sig genom månaden utan att behöva lida alla jordens kval för att inte behöva svälta eller belåna sig på annat håll. Men själv så klarar jag mig. För det första gäller det ju att ha en bostadssituation som är rimlig för en student. Man kanske måste anpassa sitt boende utefter sin situation.

Sen måste man ju självklart anpassa sitt leverne efter detsamma. Man kan inte som jag gjorde i början, planera in en massa inköp innan man ens fått pengarna. Då blir det fattigt. Samtidigt måste man lära sig att prioritera. Köper jag ett klädesplagg för ett antal hundralappar, ja då kanske jag får avstå från att åka hem över helgen, eller gå ut och dricka öl.

Det går att klara sig på det man får från CSN, men man måste utgå från verkligheten, inte leva i någon slags naiv låtsasvärld. Man kan låna kurslitteratur, både av andra studenter och på bibliotek. Bara där kan man dra in på en hel del. Sen det här med att jobba extra, visst jag kan förstå att de som går de tuffaste utbildningarna har problem med det, men de flesta har både tid och ork att göra det och plugga så att de klarar sina studier.

Men det är ju rätt individuellt sånt här.

Andra bloggar om: , ,

Intressant

Omstart!

På måndag börjar livet igen!

För då kommer studiemedlet! Sen ska jag förvisso betala skulder och räkningar, men det gör inget, för jag kommer ha pengar igen. Lagom till nollningen. Tyvärr kommer jag inte ha råd att gå på smygpremiären på lördag på kåren, men jag ska ju på fest hos Gurra imorrn istället. Sen kommer föräldrarna hit på lördag och hälsar på, första gången sen jag flyttade hit. Härligt. Fika och sånt med dem.

ja, på måndag kommer vi träffa de nya studenterna på betvetprogrammet med. Spännande, träffa de som ska vara i min nollegrupp, som jag och någon mer ska ha ansvaret för. Iiihhk. Hoppas det är några trevliga och roliga personer. Som tycker det är kul med alla lekar och vill vara med.

Andra bloggar om: , , , ,

Intressant

Bibblan i Västerås

Ja, sitter här och utnyttjar deras trådlösa uppkoppling. Är ju helt ensam och övergiven här i staden så jag har inte mycket bättre för mig. Bra att man kan ta med sin bärbara dator hit och surfa med andra ord. Har inte gjort något direkt produktivt sen jag flyttade hit i lördags. Jag har fixat iordning lägenheten och igår var jag nere på stan och handlade lite nödvändigheter. Duschdraperi och stång, samt lite block och pennor.

Livet i Västerås har inte börjat än. Jag liksom bara väntar på att allt ska ta fart så jag kommer igång med livet här. Ska iallafall låna med mig den andra av de två böcker jag vet ska avhandlas på den första kursen. Var här igår och samtidigt som jag fixade lånekort så beställde jag hit boken från ett av de andra biblioteken här i staden.

Funderar starkt på att ta mig en pizza med, sugen och hungrig. Fast jag borde väl egentligen åka hem och äta köttbullar och pasta igen. Som studenter gör. Men grejen är den att jag är inte någon student än. Men från och med måndag ska jag försöka vara lite mer sparsam 🙂

När jag igår reflekterade hur jag ska göra med allt till sommaren, slog det mig att jag vet inte vad jag ska göra med katten hela sommaren, jag vet iofs inte ens vart jag själv ska bo. Kanske har jag råd att ha kvar min lägenhet i Södertälje över sommaren, men då kommer jag ju bo i en tom lägenhet. Sånär på soffa och soffbord och lite köksmöbler. Men det skulle funka om jag får lön som gör att jag kan betala räkningar och så redan i maj. Får kolla upp det hela helt enkelt.

Det ordnar sig.

En annan sak som oroar och kanske mer stör mig är att min vänsterhand liksom domnar när jag sitter vid datorn för mycket. Känner av det as I write here. Inte det minsta bra. Får hoppas att lite abstinens hjälper. Kanske är min kropp som återhämtar sig efter 4 års städande. Eller så får jag dra ner på plinkadet på tangentbord.

Igår så var det iallafall någon i närheten av min nya lägenhet som övade med sin trumpet. I timtals. Bara lite irriterande.

Nähä, ska väl återgå till något annat nu kanske, får se om jag orkar pallra mig hit igen i veckan eller om jag bara stannar hemma och ruttnar.

Ja ä int bitter, int ja nä.

Tuff verklighet för studenter.

Tuff verklighet för studenter är en artikel i metro som behandlar anledningen till varför jag är högst tveksam till högskolestudier. Det går liksom inte ihop och precis som det står i artikeln så tillhör jag de som bor i närheten av storstaden nummer ett, Stockholm, så mer än hälften av de pengar jag skulle få om jag studerade skulle gå till hyra. Jag skulle inte bara gå 1000 kr back i månaden, utan närmare 2500kr.

Flytta eller skaffa ett fett extrajobb skulle bli det enda valet. Vilket inte är så enkelt.