Måste erkänna det

Jag skriver inte så illa ändå, det blir ganska bra texter märker jag när jag läser igenom det. Måste verkligen inse att jag skriver rätt bra. Känns skönt att konstatera. Jag är bra på att skriva om mig och mitt liv. Jag har en förmåga att måla fram känslor och situationer jag upplever. Hoppas ni som hittar hit också kan hålla med om det.

Svåra besked?

Jag har liksom förträngt hur dåligt jag mådde över förra kursen och att jag inte alls tror på att jag klarat tentan, men förmodligen så får jag veta hur det gick inom det närmsta dygnet. Vilket ger en lite sådär svindlande känsla. För tänk om det inte gick vägen, vad händer då? Får jag en massa ångest eller kommer det bli ett projekt att affirmera mig själv på. Tänka positivt? Just nu låter jag det vara osagt, för jag vet ju inte. Jag vill gärna ta ut segern i förtid, men jag har en känsla av att det vore ganska så dumt. Vi får se då.

Fan vad trååk

Ja, sen har det gått ett par dagar sen jag skrev senast. Egentligen ska jag koncentrera mig på att transkribera det sista av allt jag skulle göra, men det är så fruktansvärt segt och tråkigt. Istället bakar jag kladdkaka och goffar i mig. Tröstäta kallas det visst. För jag blir tokig. Hör ju inte vad de säger!!

Jag orkar inte med mer idag, jag går och lägger mig istället och sover, mycket skönare.