Främlingar

Du är en främling.
Jag är en jag med.
För dig.

Vi är alla främlingar…

Jag funderade igår, en hel del. På tåget hem. Om hur vi människor är främlingar. Vi går runt och tror att vi inte är det, men jag tror ändå att längst in så finns det aldrig någonsin någon som kan förstå mig helt. Och jag kommer aldrig någonsin förstå någon annan på samma sätt. De personer som man finner vid sin sida, är de som man vänjt sig vid. Som har nåt som man kan relatera till. De är inte lika mkt främlingar som resten av världen. Men inte desto mindre är de främlingar. Vi vandrar runt och stöter in i några under vår tid på jorden och dessa kallar vi vänner, föräldrar, syskon, makar, flickvänner osv…de är alla främlingar. Vi är så jävla isolerade pga att vi är djur med känslor och intelligens. För vi är verkligen djur. Det går inte att ta miste på. Vi tror att vi är nån slags högtstående ras som kan bestämma en massa över saker. Men kan vi det? nej…inte det minsta. Vi kan inte ens klara av att kontrollera vad vi känner. Människan är ett flockdjur som har gått vilse. Och ju mer vi försöker hitta rätt, desto mer fel blir det. Vi blir mer och mer isolerade. Istället för att förena våra sinnen så separerar vi dem. Delar in saker i fack för att ingå i olika grupperingar. En dag kommer var och en stå där ensam och inte kunna skapa kontakt pga allt. Det är rätt sorgligt ändå. Om vi kunde förena oss till ett sinne, en kropp, en själ…skulle vi göra det? Det skulle vara fantastiskt. Makalöst. Fatta vad vi skulle kunna göra. Men tyvärr är det i närmast en religiös sak. Och eftersom vi är så långt från detta, lär det inte hända. Om vi kunde göra det, då skulle vi vara ett väldigt högt stående väsen. Vi skulle kunna leva i harmoni. Vi borde verkligen gå tillbaka till våra djupaste rötter, tillbaka till urfolken. De kan ha svaren…men vi fortsätter att utveckla oss utan att ta tillvara på det yttersta. Vår bakgrund och historia, på rätt sätt. Man kanske skulle starta en sekt. 😛 Eftersom vi är såna främlingar så söker vi…det är därför internet är så intressant. Musik är väldigt bra…där har vi nåt som skänker harmoni och nåt som kan få oss att förstå varandra bra mkt bättre. Om man delar en musikupplevelse så kan man komma åt en annan människas väsen. Därför delar vi ofta in varandra i olika musikstilar. De som har samma upplevelse till denna musik är de som kommer nära mig och kan bli mindre främmande för mig. Nu ska jag sluta berätta sanningar och lyssna på musik.

Let’s come together, right here, right now.

In a sweet harmony…

Jag såg just en underbar film på tv 3! Jag har en passion i mitt liv och det är dans. Jag blir så lycklig när jafg ser och hör och känner dans. Latinorytmer är underbara!! Fan vad jag ska hålla på med sånt!! Jävlar!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.