Problemet är att jag inte kan sluta vara den jag varit på sistone. Vem det nu är. Dåliga tankar och en massa negativa grejer som drar ner mig. Det är inte ens medvetet som jag gör det, det bara blir så. Väldigt dåliga bortförklaringar jag vet. Men gång på gång fortsätter jag på samma väg. This road I’m on it’s the same as before. Jag vill inte sån som jag är idag. Jag vill kunna vara roliga, glada och positiva Micke.
En del påstår att jag skulle vara deprimerad, men jag håller inte med alls. Kom inte här och kom.
