Har haft en riktig filmhelg. Kändes som att det behövdes efter månader av utgång och fest varje fredag och lördag. Nu ska jag säga mitt bra eller anus om de filmer jag sett.
Så som i himmelen: BRA, jag skiter i om de som vill sitta och analysera filmer med cynisk illvilja vill bryta ner filmen och inte se och ta den för vad den är. En jävligt rörande feelgoodrulle. Jag grät flera gånger, inte minst i slutet. För han lyckades ju med sitt livsverk, jag kände det. Och det måste alla de som stämde in i den jättelika kören också gjort, annars skulle de inte gjort det.
Boogeyman: Anus. Fick inget grepp om mig. Blev bara rastlös av att se den.
Elina, som om jag inte fanns: Svårmod när det är som bäst. Obegripligt men ändå så rätt ibland. Ibland ska man vara envis. Särskilt när man vet att man har rätt. Bra.
Boys don’t cry: Skulle vara en bra film, men jag kunde inte ta den till mig. Känner inte att den där whitetrash-känslan ger mig något. Var mest tråkig.
Daredevil: Ja, kanske inte den bästa serietidningsfilmen, men helt okej. Lite smått overklig, men hej, det är ju inte så konstigt.
The Island: Toppenbra actionrulle, se den.
Brothers Grimm: Rörig, inte så engagerande, väldigt flamsig film om de främsta inom sagoberättande. Hollywood ska inte göra såna filmer. Det blir bara fel. Anus.
Nu ska jag se ett dubbelavsnitt av Stargate SG-1 och sen Battlestar Galactica. Vilket alltid är bra.
