Åååh, jag säger bara hallelulja. En del upplevelser är helt enkelt bara WOW! Idag fick jag höra inspelningar från Kentkonserten i Stockholm den 28:e maj i år. Det var som Kishti i Idoljuryn hade sagt, ett riktigt hallelulja moment. Tårar skratt, rysningar, you name it. Det var liksom nästan bättre än att vara där på plats. Ett helt annat perspektiv. Slipper trängas med tusentals människor och man är inte helt slut efter timtals med köer och väntan. Det bästa är ju att höra publikkören sjunga med. Tyvärr hör man mest Jockes sång, vilket inte är helt fel, men jag ville att publiken skulle höras mer. Jag älskar jättekörer a la konsert och allsång. Rysfaktorn är extrem.
Sen så fick jag återigen höra Mannen i den vita hatten, med de extra verserna. Har väntat sen konserten på det och det var det värt. Vilka ord, de träffar en rakt in i hjärteroten.
Extraverser
”Och tiden krossar mjukt ditt motstånd
Det kommer smälta bort som snö
Tills du slår dina käpp mot muren
Som du reste kring din öOch alla dina vänner
Och hela din familj
Dom går med stomsteg mot den dagen
Då de inte längre finnsFör älskling vi ska alla en gång dö
Ja vi ska alla en gång dö
Ja vi ska alla en gång döOch han som stirrar ut från spegeln
Det kan inte vara jag
När blev jag så ful och trött och gammal
Så ensam, feg och svagOch när man hatar den man blivit
Och man föraktar den man var
Så finns det ingen gud i världen
Som kan ge dig något svar
Förutom vi ska alla en gång dö
Ja vi ska alla en gång dö
Ja vi ska alla en gång döJa vi ska alla en gång dö
Ja vi ska alla en gång dö
Ja vi ska alla en gång dö”
