Får jag inte vara hemma och vara sjuk, så vill jag inte vara sjuk alls. Så sluta snora, sluta hosta och rossla, sluta nu. Jag gnäller inte speciellt mycket över det här, men hur mycket ska man behöva tåla? Jag blödde näsblod för att jag snytit mig för mycket idag. Är det normalt eller? Nej, inte speciellt.
Jaja, det går iallafall bra på jobbet.
Heeej…
E ett gammalt Lunar-dagboks-fan.
Så du ska flytta och byta jobb? Jag ska också flytta till en jättefin lägenhet i Spånga, vilket gläder mig, men jag är även mitt uppe i en bodelning eftersom jag och min sambo ska separera. Sådan skit slipper man om man inte har någon intim relation. Det känns värdelöst att kärleken ska ha ett så högt pris, man ger en bit av sig själv, och en bit av ens förmåga att hänge sig försvinner den dagen allt är över.
Kan du inte ge mig lite positiva bilder av att vara ensam och bara ha sig själv? Jag menar, visst har man all tid i världen att umgås med sina vänner och familj nu som man tidigare satt på andra plats. Det är underbart med vänner, men finns det ytterligare positiva saker med att vara ”fri”? Min uppfattning av dig är att du ständigt letar och hoppas på att få vara två, mer intim och fördjupa en vänskaplig relation till någonting mer, men finns det något som skrämmer dig för det och håller dig tillbaka?
Jag gillar det här sättet att kunna kommunicera – man kan blotta sig utan att riskera något. Jag tror att du har många fina tankar i det här ämnet och skulle uppskatta lite råd…
Tills nästa gång – krya på dig
L8