Ner i ett hål där jag hör hemma.
Jag känner mig som ett monster.
Jag är dum. Säger saker jag inte menar.
Saker som sårar. Sårar även mig.
Varför då? Inga svar…
Jag vet, fast jag vet inte.
Stöter ifrån fast jag inte vill…
Sluta plåga mig då!
Jag förtjänar visst kärlek.
Även fast jag inte vet varför.
Vad har jag gjort för att förtjäna nåt?
Det kan inte mitt hjärta svara på.
Det kan bara du svara på.
Fan va dum jag är…
*dunkar skallen i väggen tills blodet flyter likt en flod….*
Även fast nåt inom mig säger att jag inte förtjänar kärlek så älskar jag dig.
Och jag vet att du älskar mig. Jag ska aldrig mer göra nåt för att såra dig. Det är åtminstone min vilja. Får göra mitt bästa.
Varför jag säger saker som jag inte ens menar är kanske ett mysterium, men minns att jag inte menar dem. Tro inte på de onda. Fan det finns inget sätt att få bort de jobbiga känslorna.
Jag vill bara gråta…
Förlåt
Nu ska jag vara egoistisk. Det är synd om mig. Jag kan inte tycka om mig själv. Sitter och gråter för att jag inte gör det. Varför? Jag vet väl för fan inte. Tror ni inte jag hade gjort nåt åt det då? Det är iaf ingen som förstår. Så varför bryr jag mig? Överlevnadsinstinkt? Jag har en skev självbild. Jag har problem, jag är trasig jag jag jag jag jag!!!
VEM ÄR JAG???
Äh, det här funkar inte. Den enda som hjälper mig med mig själv är den som får betalt för det. Självklart hjälper allt stöd från de som jag omges av. Men de kan inte göra mer än det dem gör. Eller? Jag måste göra nåt? Jag vågar inte…vet inte vad jag ska göra? Helvete! Allt bara snurrar runt och runt!
Jag får fortfarande inte fram det jag vill…det kommer aldrig funka. För vem har tid att hjälpa mig…alla har ju så många problem med sig själva, precis som jag.
Hjälp…..??
Vet ni om att jag hela tiden går och undrar vad folk egentligen tycker om mig? Jag ser allt att ni inte alltid visar det. Är det för att vara trevlig? För att vara snäll? Är jag så intetsägande som jag känner mig? Eller är jag bara inte så himla intressant? Verkar det som att jag inte är intresserad? Eller vad? Om jag skulle fråga, skulle ni kunna svara helt ärligt vad ni tyckte om mig? Och skulle jag kunna inse det ni sa? Jag är så konstig. Jag vill bara fatta vem jag är, inte bara hur jag tror att det verkar. Ser ni bara en fasad? Är jag så ogenomtränglig? Är jag sån?