Gammal kärlek rostar aldrig.
Särskilt inte när man återupplever den i form av ord.
Vill ha sån kärlek. Får inte. Skit oxå.
FITTA!!! Jag blir galen på allt jävla snor och hostan är inte mindre jobbig. Kan jag få bli normal nån gång? Får fan inte nåt gjort med allt snor. Kliar rumpa i halsen med. SEPE!
Varför ska jag jämt vara så duktig? Aldrig vara ledsen på riktigt. Riktigt jävla lessen.
Jag bara går och går…men kommer ingenstans. Jag vet inte hur man gör.
Snygga jävla märken i ansiktet har jag med, ett par vita solglasögon…
Blah nu ska jag slagga.
Jag vill inte, men jag kan inte rå för det. Jag känner mig så jävla värdelös.