Allt sämre ekonomi för landets studenter
Jag måste säga att det som beskrivs i den här artikeln känns lite sådär. Visst förstår jag att det är tungt rent ekonomiskt att leva som student. Det heter ju fattig student av en anledning. Men samtidigt så är det inte så konstigt. Klart man producerar ju inget som man kan ta på och en högskoleutbildning garanterar inte att man kommer göra det i framtiden heller.
Självklart inser jag nödvändigheten med att studenter ska klara sig under den tid då de studerar, att det är en investering i framtiden och så. Men att begära lyxliv är inget jag anser vara rimligt. Vilket nog de flesta inte påstår att de är ute efter.
De flesta vill ju klara sig genom månaden utan att behöva lida alla jordens kval för att inte behöva svälta eller belåna sig på annat håll. Men själv så klarar jag mig. För det första gäller det ju att ha en bostadssituation som är rimlig för en student. Man kanske måste anpassa sitt boende utefter sin situation.
Sen måste man ju självklart anpassa sitt leverne efter detsamma. Man kan inte som jag gjorde i början, planera in en massa inköp innan man ens fått pengarna. Då blir det fattigt. Samtidigt måste man lära sig att prioritera. Köper jag ett klädesplagg för ett antal hundralappar, ja då kanske jag får avstå från att åka hem över helgen, eller gå ut och dricka öl.
Det går att klara sig på det man får från CSN, men man måste utgå från verkligheten, inte leva i någon slags naiv låtsasvärld. Man kan låna kurslitteratur, både av andra studenter och på bibliotek. Bara där kan man dra in på en hel del. Sen det här med att jobba extra, visst jag kan förstå att de som går de tuffaste utbildningarna har problem med det, men de flesta har både tid och ork att göra det och plugga så att de klarar sina studier.
Men det är ju rätt individuellt sånt här.
Andra bloggar om: csn, studentliv, ekonomi