photo credit: h.koppdelaney via photopin cc
Livet är en enda lång färd mot slutet, döden. Inget nytt där inte, men vad fan gör man då?
Något jag lärt mig under 2013 är att det är okej att må dåligt, att inte vara perfekt. Det är något jag insett alldeles nyss när jag stod i köket och fejade.Så det har inte varit tydligt för mig förrän nu när jag funderade på saker och ting.
Lyssnade på Kent – Krossar allt och i texten sjunger J. Berg: ”När ska jag lära mig att ingen är hel, att allting är mer eller mindre trasigt”, och det är ju precis så det är.
Han sätter fingret på något som jag tror är ganska viktigt i vår tids internetdelande och livsstilsrunkande. Vi vill hela tiden visa upp den här perfekta ytan som egentligen inte finns. Det var Mia Skäringer som så väl satte i ord hur vi hela tiden visar upp en fasad. Jag tror inte heller det är bra för någon.
För min egen del har det handlat om att censurera mig själv i flera sammanhang, dels för att inte svika andra och mig själv. En vill ju inte vara jobbig eller till besvär. Lojalitet och pliktkänsla gör att vi fortsätter med saker som vi kanske upptäckt inte alls är något vi vill göra. Men har en tagit på sig något så ska det slutföras.
En annan sak som jag själv kan tycka är mänskligt men som inte accepteras är folk som gnäller på saker. Gnäll inte, gör något åt saken istället. Javisst, så må det vara men det är inte alltid så att personen i fråga har verktygen eller förmågan att just göra något åt saken.
Till slut så vill jag ge mig själv och andra uppmaningen att våga vara svag, be om hjälp, blotta era svaga sidor. Jag är fruktansvärt dålig på det och jag har ingen aning om det är för att jag är kille eller om det är något annat. Oavsett så måste jag försöka ge mig själv chansen att vara svag och visa mina mänskliga sidor.
Framförallt sluta vara en sån crowdpleaser, Har i åratal svalt min självrespekt för att undvika konflikter och obekväma situationer, om jag någonsin ska komma någon vart med mig själv tror jag att jag måste sluta med det. Sjukt svårt, men nånstans ska en ju börja.
Alltså, sluta förneka det negativa, men omfamna det positiva.
Lilian Andersson liked this on Facebook.
Våga vara svag är ett bra råd du ger dig själv. Att alltid försöka vara stark och perfekt leder till en förtärande stress. Vi var åtskilliga som inte begrep det när vi var unga.