This is me

This is me är en låt från filmen The Greatest Showman med bland andra Hugh Jackman, Rebecca Ferguson, Michelle Williams, Zendaya och Zac Efron. När jag ser det här klippet blir jag helt överlycklig, tårarna rinner och jag vill bara vråla med. Det som gör mig så berörd är hur äkta hela uppträdandet känns.

Det går verkligen att se hur Keala Settle som spelar Skäggiga damen i filmen, kan relatera till varenda ord som hon sjunger. Från inledningen av klippet när hon berättar om sin rädsla att gå ifrån notstället till att hon står och röjer sönder hela stället.

Det andra som gör att jag blir ännu mer berörd och peppad av klippet är hur liksom hela rummets atmosfär och stämning byggs upp och alla liksom lägger hela sin själ i sången. Det är så medryckande. Älskar hur musik kan få fram och lyfta oss som människor. Kolla bara in pianisten och han som sjunger en solorad. Vilken energi!

Den kraften är verkligen magisk och beroendeframkallande. Jag tror jag sett klippet 4-5 gånger sedan igår. Både familj och stackars kollegor får höra på mitt tjat om hur bra det är. Men jag vill verkligen att folk ska fatta, vilket de inte gör tydligen.

THIS IS ME!

The Greatest Showman | ”This Is Me” with Keala Settle | 20th Century FOX

Now On Digital: http://bit.ly/TheGreatestShowman-Digital Now On Blu-ray & DVD: http://bit.ly/GreatestShowmanShop Inspired by the imagination of P.T. Barnum, …

Har haft en jävligt bra dag idag

Har haft en jävligt bra dag idag, fast det var första dagen åter på jobbet efter fyra veckor semester. Var skönt att träffa och snacka med alla på jobbet. Mycket skratt och skoj. Sen när jag kom hem hade vi en gäst och Elsa var glad och så lagade jag mat. Jag fick duscha henne och så körde vi vår nattningsrutin som fungerade utan några som helst problem.

Det är som natt och dag när man äntligen hittar en metod som funkar. Att det kan vara så lätt ibland. Tack Sömncoachen för din bok och de tips som finns däri. Istället för en klängig 2-åring som vägrar låta mig lämna rummet, så har vi en trött men nöjd liten tjej som accepterar att vi går ut ur rummet och finns där ute. Jag får behålla min rygg ett tag till.

Jag kunde stå i köket och diska och det som förr verkade omöjligt, att kunna stå och diska medan hon ligger och somnar in själv i sin säng, gick hur bra som helst. Jag som trott jag skulle behöva stå ut med detta ett bra tag. Citatet nedan är från Sömncoachens hemsida och nu fattar jag vad felet varit.

Att låta våra barn höra oss prata och dona där hemma samt att uppmärksamma våra barn på när vi lämnar deras sovrum, ger dem  kontroll som ökar trygghetskänslan vilket i sin tur påverkar sömnen positivt.

Elsa klarade hela dagen på förskolan utan en enda olycka också. Yes! Nu kör vi vidare på det här vinnande konceptet.

Att någon som kan göra en helt galen ändå kan vara helt underbar

Att någon som kan göra en helt galen ändå kan vara helt underbar. Svårt att få ihop den ekvationen i skallen ibland. Men det är ju så det är med barn. De upptäcker, utforskar, testar och reagerar på vad de får för respons. Inte helt logiskt för en mossig pappa som bara tycker att saker ska vara på ett visst sätt.

Självklart är det inte logiskt för en lite tvååring. Det gäller att hänga med i svängarna och försöka se ljusglimtarna när det känns som pest och pina. Ena dagen är allt åt fanders och man har knappt energi eller lust att vara pedagogisk och tänka utifrån barnets bästa. men så agen efter så bara funkar allt. Kan ju bero på inställning eller att det blev en mindre bra dag bara. För såna har vi ju alla oavsett om vi är 75, 40 eller 2 år gamla.

Det viktiga är att varje dag börja om från början. Helst redan när en situation uppstår. barn är ju proffs på sånt. De kan ju glömma att världen var hemsk för en stund sen och skratta och leka som att inget har hänt. Medans en själv fortfarande sitter och försöker förstå vad det var som hände.

Värst är ju oron att jag på något sätt ska skada mina barn så de blir hämmade eller far illa på något sätt. Jag vill ju att de ska må bra och ha all möjlighet att uppnå sin fulla potential. Nej, inget sånt vill jag ska ske, men förmodligen blir det något som de får med sig. Ingen är ju perfekt, men med kärlek och god vilja kan man komma ganska långt hoppas jag.

Igår var en ganska bra dag, i förrgår mer än bra och dagen innan dess var inte så bra. Bra att få perspektiv så det inte bara är på det ena eller andra sättet. Måste ju veta att man lever också. Hujeda mig..

Nu går det undan

Nu går det undan må jag säga, det kommer tänder, det sitts upp och ja, det rullar på liksom. Astrid har blivit 9 månader och snart är det dags för kalas. Okej, det är 3 månader kvar men nästan. Igår kom vi hem från nästan två veckor på vift. Först var vi ett par dagar i Västerås innan vidare färd till Säfsen där vi var en vecka.

Elsa har varit jätteduktig med potträningen och är i princip helt torr som man säger. Vi började med trosor idag och det var hon glad över. Blev en liten olycka idag då hon var helt överentusiastisk över något, minns inte vad och glömde bort sig. Men det var första missen på typ en vecka.

Kan väl inte säga att jag haft någon drömsemester, men det är ju rätt väntat med två småbarn som behöver få sina behov uppfyllda. Blev bättre ju längre tiden gått i alla fall. Nu är det bara den här veckan kvar sedan blir det att komma in i rutiner igen med lämning på förskola, jobb och allt annat.

Lite nytt på gång finns ju med. Bland annat den nya bilen, sen finns det även andra eventuella nya grejer som vi får se hur det blir med. Händer ju saker hela tiden, måste bara hinna med liksom och dokumentera. Ibland går det mindre bra. Känner mig rätt out of the loop. Nu sova så det blir lite mer ordning med den delen i alla fall. Nu går det undan som sagt.

Första semesterveckan slut

Första semesterveckan slut då. Vad har vi hunnit med under denna tid? Så klart har fokus främst varit på att vänja Elsa att inte ha någon blöja och använda potta/toalett istället. Det går ganska bra om jag får säga det själv. Klart det är väl inte helt jättelätt alla gånger, men det sker framsteg hela tiden.

Sen hade vi den där slå hål i pannan incidenten, också en erfarenhet som ju kommer även om man helst vill slippa. Adrenalin, blod och en otroligt duktig tjej. Sker så himla mycket i hennes huvud nu och det sker i en sån ruskig fart att det är svårt att hänga med alltid.

Själv har jag haft någon slags afasi, där jag försöker säga något och så kommer helt fel ord och så blir det fel helt enkelt. Typ: idag ska jag äta brödrost, istället för idag ska jag äta godis. Helt bananas kan jag tycka, min hjärna vill väl ha mer semester och återhämtning än den får.

Vi besökte mamma och hängde där en eftermiddag, fått besök av min syrra idag. Linda var iväg på återbesök för sitt öga i tisdags. Fixat i förrådet gjorde jag igår, tog hela dagen då jag aldrig fick till det med två barn som hela tiden avbryter eller ”stör”. Lärde mig dock att om jag ska få något gjort, gör det på kvällen när de sover. Får liksom offra teve-tittande och slappande på soffan. Går nog inte på något annat sätt.

Grillat, lagat massa mat, diskat, städat, bytt lakan, tvättat, organiserat om garderober. Sänkt Astrids säng till botten, vilket hon inte alls gillar. Så nu har båda barnen spjälsängen på lägsta nivån. Fick även möblera om lite i sovrummet på samma gång. Bara att vänta på att Astrid ska börja lära sig att ställa sig upp i sängen. Hon kryper så gott som när som helst.

Herregud, inte undra på att man är helt slut med tanke på hur mycket som görs hela tiden. Kollar vi sen på listan med saker som behöver göras så är den låång. Men det går ju bara att beta av det som går. Projektet sälja av prylar är påbörjad, men det går lite trögt just nu. Intresset på det vi lagt ut på annons har varit svalt minst sagt.

Få ordning på arbetsrummet och klädkammaren är ju tyvärr beroende på hur det går med att rensa ut och sälja av eller lämna iväg saker. Det är lite övermäktigt i dagsläget. Men ett steg i taget får vi ta det. Vi har påbörjat det så det är bara att jobba vidare med det.

Nästa vecka ser jag fram emot att kanske åka till tippen och slänga saker som ska bort. Packa och förbereda inför färd till Västerås och sen vidare till Säfsen. Blir skönt att komma iväg och se lite annat, umgås med familj och så vidare. Kanske till och med bada nåt. Planerar att hyra cykel en dag med. Vet ju inte vad som är möjligt, men det visar sig.

Obstinata, envisa, underbara unge

Oj vilken dag det har varit idag. Vaknade vid 08, fick hjälpa stora tösen upp ur sängen så hon kunde kissa i pottan. Hur bra som helst. Inga olyckor på hela dagen faktiskt. Första felfria dagen så att säga. Keepin it going är vad vi ska göra nu. Dags att ta bort sidan på spjälsängen med så hon kan komma åt pottan utan vår hjälp vid behov. Men då kommer ju andra bekymmer..

Dagen har öst på i en rasande takt och det har stundvis varit tufft och handskas med vår viljestarka tvååring. Hon säger nej när vi försöker få henne att dricka, springer runt bordet och gör allt utom att lyssna när vi säger åt henne att sitta kvar vid bordet när vi äter mat, med mera osv.. Hon har varit mer eller mindre obstinat hela dagen.

Samtidigt så är hon ju för go med, så det är ju lätt att förbise det hela när den sidan kommer fram. Men det tar ju väldigt mycket kraft och energi att hela dagarna komma med förmaningar (vilket man ju inte ska helst), men vad gör man? Försöker hitta varianter och distraktioner som funkar för stunden helt enkelt.

Astrid hänger med hela tiden på sidan om liksom, det är inte något vi vill ska ske, men det liksom blir så när man har en tvååring. Går ingen nöd på henne förvisso. Idag så la sig Elsa under Astrids stol och det var kul och busa med benen i hennes ansikte. De kommer nog ha mycket kul i livet de där två. Ska bli kul att bevittna.

Min ambition att få till en utrensning och ett iordningställande av vårt förråd ute på tomten har ju fått vänta så klart. Går inte alls i dagsläget. Vi behöver nog förstärkning av en till vuxen för att det ska gå ihop. Någon som underhåller och så. Har ju inte gått att få till någon tupplur mitt på dagen för nåt barn senaste tiden.

Ja, livet, vad säger man? Hur man än planerar och tänker ut lösningar så biter skiten en i röven ändå. Det blir som det blir och det går som det går. Bara att kämpa på och göra sitt bästa.

Att tvätta och laga mat, skölja av disk och plocka in ren disk tar ju också tid och det är ju inte så att det går att göra något utan avbrott. Sen alla grejer som ska plockas fram och tillbaka och upp och ner. Inte undra på att ryggen är halvt av.

Fick avsluta med en skön dusch och en massa onödigt slösurfande. Nu dags att lägga sig alldeles för sent igen. Som tur är verkar Elsa vilja sova till runt 08, så det är ju bra skönt. Nog med pladder från mig, nu sova så man orkar med cirkusen imorgon igen.

Elsa besöker akuten för jack i pannan

Igår efter en ganska bra dag, med lek och mys och sånt, så skedde det en hemsk olycka. Elsa snubblade på sina egna fötter när hon kommer inspringandes i sitt rum och ramla raklång in i sitt Pippihus takknock med vass kant. Först var jag rädd att det var ögat som tog smällen, men som tur var det inte det.

Eftersom jag satt på första parkett när det hände med Astrid i min famn så ropade jag på Linda att komma fort. In i badrummet, hon ber mig sätta Astrid i sin stol och ringa 112. Sagt och gjort, jag försöker förklara vad som hänt medans stackars Elsa som blöder överallt och även Astrid skriker och Linda som håller i Elsa försöker få fram vad som behöver förmedlas till 112.

Till slut så tar jag tar över att hålla Elsa medan Linda tog luren med 112 och så sätter vi på ett tryckförband och så lugnar allt ner sig, även blodflödet. Satt och skaka med både ben och händer av adrenalinet som strömmat till. Det som verkade omöjligt innan, att ta sig till akuten här i Södertälje själv med bil, gick rätt bra att genomföra.

Var inne på typ 30 minuter och Elsa kom ut tre stygn rikare inom en timme. Så skönt när det funkar bra. Och Elsa! En sån hjälte. Inte ett enda pip på hela tiden vi var inne på akuten. Inte när de undersökte, inte när de la bedövning med Xylocain eller när de sydde. Hade lite hjälp av sjuksköterskan som kom och visade på de klistermärken hon skulle få välja mellan och av min mobil med ett avsnitt med OddBods.

Att hon var trött gjorde nog sitt till, men ja jag är så stolt och imponerad över att hon var så lugn. Men att vara i pappas trygga famn skadade nog inte heller. Utöver den initiala chocken och smärtan så var det bara inatt när hon vaknade och var ledsen som det märkts av alls.

Hon har pratat om det från och till under dagen så klart, blod, plåster och doktorn. Men annars har det mest varit jag som varit nojig att hon ska ramla och slå sig igen. Hoppas det släpper med tiden. Ramla och slå sig gör hon ju hela tiden oavsett. Viktiga är ju att hela tiden påminna och varna om olika situationer som kan hända om man inte är försiktig.

Tillit till att det kommer gå bra är också bra att ha. Men man behöver faktiskt vara lite försiktig. Särskilt när man ä två år och rusar hit och dit och testar sig fram i en oändlig värld av möjligheter och faror.

Resultat av händelsen var ett tre stygn stort sår på ca 1,5 cm på längden över höger ögonbryn. Om det blir ett ärr som går att få ut försäkringspengar för får vi se om ett år.