[kibbutz]
Jag tänkte att jag skulle berätta om en väldigt spännande period i mitt liv. Tiden i Israel. När jag gick i 2:an på gymnasiet så föreslog min kära mor att jag borde göra som min kusin, pröva på volontärlivet på en kibbutz under sommarlovet. Jag tänkte att visst, varför inte, så jag fixade ansökningar hos Svenska Kibbutz Vänner, Svekiv. Jag hade en hel del förväntningar och var rätt nervös den där dagen i början av juni, dagen som jag skulle åka. Vsste i princip bara namnen på de andra svenskarna som skulle vistas på samma kibbutz. Det var jag och tre tjejer. En från Motala, en från Stockholm och en som bodde nån annanstans, jag minns inte vart. Den första av de tre mötte jag på helsingfors flygplats, där vi bytte plan, var Theres.
Iaf så kom vi fram till en av flygplatserna där nere, tror det var Ben Gurion. Där blev vi mötta av Svekivs representanter och slussade till rätt kibbutz. Så satt vi där i en minibuss, 4 svenskar, Micke, Anne, Theres och Sofia.
När vi kom fram, mitt i natten kändes det som och det var det nog, så blev vi rätt förskräckta. Visst visste vi att det inte skulle vara värsta lyxen, men det var ju så tråkigt och skabbigt allt. Vi skulle bo i baracker. De var inte inredda alls och massa klotter överallt. Sen kom de volontärer som fanns på kibbutzen och presenterade sig… Det var ju en upplevelse. En hel hög med holländare, som senare skulle visa sig vara helt galna. Två sydafrikaner som vi skulle vara grannar med, tre fransmän med lustigt uttal och så en till s.k. afrikan. Han påstod iaf att han var från Nigeria. Visst tänkte jag, de har väl vita där med. Det visade sig senare att han hette Björn och kom från Kalmar. Det var han som jag skulle bo med. Vilket kanske till en början verkade helt ok. Jag tror att efter att vi lämnat våra saker på rummen så satte de igång en fest för att välkomna oss, de andra volontärerna alltså. Fylla, jaa..jag var blott 17 och ville inte festa med massa främlingar, så jag tog det hyfsat lugnt. tror jag drack nån grogg bara.
Min ärade rumskamrat slocknade på toaletten. Kvällen slutade inne hos grannen till vänster, som var Theres och en engelsk tjej vid namn Susie. Jag och Theres sökte väl tröst hos varandra…ute sprang dem omkring och löpte allmänt amok…vi som inte vant oss efter bara några timmar, kändes oss lite skraja…de var fulla och allmänt skumma. Till slut försvann de och då vågade jag mig in i mitt rum igen. Så här i efterhand har jag förstått att de nog hade rökt på.
Dagen efter var det direkt dags för arbete, jag blev tilldelad att jobba i diningroom, det innebar att jag fick jobba med en jättetrevlig tjej som hette Lalif. Hon var runt 23 nåt och studerade i vanliga fall, men på somrarna återvänder kibbutzernas studenter hem och jobbar som alla andra. Kan ju förklara för er som inte vet att hur livet på en kibbutz fungerar. Det är ett stort kollektiv i princip. Alla delar på de mer allmänna sakerna, som jordbruk, tvätteri, osv…! Och alla jobbar med det…En kibbutz är självförsörjande och använder sin befolkning som arbetskraft. Dagis har dem, en del har även skolor osv. Alla äter tillsammans i den gemensamma matsalen och det var där jag jobbade. Inte med matlagning, för det sköter kitchen, men som diskplockare och diskstaplare, städare och sånt. Så det gjorde jag under hela tiden på kibbutzen, jag trivdes med det. Började 06 varje morgon och så fort vi var klara var dag efter lunch, med alla förberedelser innan middagen och så, så fick jag och de andra sluta. Så man var väl klar runt 14 varje dag och hade tid att göra i princip vad man än ville. Jag badade ofta i poolen, spelade beachvolleyboll eller nåt dylikt. Var rätt skönt att kunna bada. Var ju trots allt mitt ute i Negev öknen. Jag passade på att göra en hel del saker där nere, åkte på utflykt och sånt, såg landet. Var bland annat i Jerusalem två ggr, var i Tel Aviv och Eilat. Rundtur till Masadaklippan, Döda havet och Betlehem. Såg i princip allt som man ska se där. Ja, så festade jag till det nån gång eller två. Blev ganska superfull den gång som det var bat/bar mitzva. Drack 4 glas vitt vin till middagen och sen mängder med vodka, resultatet var en blackout och ganska taskig i magen dagarna efter. Sen dess dricker jag inte vin…! Ja, vad mer kan jag berätta…kom ett gäng sydkoreaner till kibbutzen senare, de var lustiga. Sen kom ett gäng engelsmän, de kunde förstås festa. Finns många saker jag skulle kunna berätta, men nu orkar jag inte mer. Fråga om du vill veta nåt.
[inget val]
Jag har sån jävla ångest över mitt liv. Vet inte alls vad jag vill göra med det. Hur ska man veta? Bara frågor och inga svar. Jag vill så otroligt mkt, men jag vågar inte. Jag hindrar mig själv, borde sluta klaga och bara skärpa mig, men det funkar liksom inte. Jag har nåt inom mig som oroar. Som sliter i mig. Kan inte bara vara som alla andra. Jag är menad att göra nåt speciellt. Men vad? Visual Basic plågar mig. Men jag ska iaf försöka göra den uppgift vi fick förra året. Fast jag vet inte hur det ska gå till, jag bara tappar allt och ligger fett efter. Nej, dags att rulla tärningarna…
Googlade ”Kibbutz Lahav” och hittade detta. Så himla kul att läsa! Jag var i Israel och volontärade på Lahav nov 08 – mars 09, en otroligt kul tid i mitt liv! Men visst känner jag igen den otroliga osäkerheten vid välkomspartyt…