Övermänniskoidealet – utopi eller framtid?

Förklaring: Vi fick till uppgift att i introduktionskursen till pedagogiken skriva om något som vi fann intressant i ett artikelhäfte och presentera detta samt ställa en fråga relaterad till den texten. Detta redovisades senare på ett litteraturseminarie. Artikeln var skriven av Michael Tholander

Det fanns i princip bara en artikel i häftet som jag fastnade för. Som verkligen var intressant. Den om hur man kan jämföra Pippi Långstrump med Nietzsches övermänniska. Det som först fångade mitt intresse var hur den generella uppfattningen av vad begreppet övermänniska står för beskrevs. Att det i mångas ögon fått en negativ klang som egenskap eller synsätt, att vara en övermänniska. För när jag läste det och tänkte efter så insåg jag att det stämde även hos mig. Jag förknippade det med nazismens ideal och hur de såg på den ariska rasen.

Efter att ha läst några stycken så insåg jag ju snabbt att det inte alls handlade om något negativt, utan något som kändes väldigt positivt. Man kan relatera det till att ha en sund livsattityd. Ur ett individuellt perspektiv. Övermänniskan antar utmaningen att acceptera livet som det är, på både gott och ont. Amor fati är formeln för hur en människa ska förhålla sig till livet. Man ska älska sitt öde och inte vilja förändra något utan omfamna det som kommer i ens väg med samma attityd. Att se det positiva i situationen istället för det negativa.

Det förekommer fler tolkningar av vad övermänniskoidealet innebär som är felaktiga. Det handlar inte om att vara effektiv, eller kunna hantera flera sysslor samtidigt. Det handlar om den attityd och det förhållningssätt man har till livet och de händelser man möter på vägen.

Nietzsches syn på t.ex. kristendomen var inte positiv. Det lidande som religionen förespråkar, är enligt honom livsförnekande och gör att människor inte lever livet till fullo. Pippi däremot har förlikat sig med de negativa aspekterna i sitt liv och fröjdas åt det positiva, i sann dionysisk anda. Hon ser möjligheterna istället för hinder. Hon säger ja till livet, där kristendomen säger nej. Det finns väldigt många bra exempel i artikeln som påvisar att Pippi är en av de övermänniskor som Nietzsche talar om. Hennes sorglöshet, handlingskraft, originalitet, kreativitet och frigjordhet är alla egenskaper som en sådan besitter. Hon inser även att kunskap inte är beständig, vilket är typiskt för övermänniskor.

Nietzsche kritiserar även den rådande naiva tilltron till förnuftet som förekommer hos många av de stora filosoferna som Aristoteles och Kant. De menar att passionerna måste vara slav till förnuftet, vilket han inte håller med om. Han har ett helt annat synsätt på hur det förhåller sig. Han menar att vi inte alls är så förnuftiga som vi tror att vi är. Vi blundar helt enkelt för den irrationalitet som råder bland oss.

Nietzsche riktade även kritik mot Moralen som han såg som en vana som ej var genomtänkt. Moral säger han är en konserverande kraft som enbart förhindrar människor att hitta nya vägar att vandra. Vilket medför att människor som lever med en moralistisk grundsyn blir hämmade i sin utveckling, de blir korkade och fega. Deras hopp om att göra sig nya erfarenheter och uppnå lycka och självförverkligande minimeras. Den självstyrande övermänniskan däremot är fri och kan gå emot det sociala arv som finns i samhället. Hon skapar sina egna lagar och är ej bunden till sin medfödda miljö.

Detta innebär dock inte att hon vill få andra att göra som hon gör. Hon är främst sin egen världs skapare. Inte andras. Att vara en fri ande ska inte berättiga individer till att begå hemska gärningar. Man ska och kan inte bevisa sin överhet genom att mörda. De negativa impulser som man kan erfara bör användas i kreativa syften. Något som kan vara till nytta för samhället t.ex.

Nietzsches uppmaning är inte att alla ska bli likadana, utan att bli sin egen person, på så många sätt man bara kan, utan att kopiera någon annan.

Frågeställning:

Nietzsches ideal av vad som är en övermänniska kan ses som ett eftersträvansvärt mål, men är det möjligt att uppnå ett sådant samhälle? Eller är det en utopi?Kan vi förändra vårt samhälle mot att utvecklas till ett sådant samhälle med hjälp av pedagogiska metoder? Uppmuntra barn att lära sig att tänka som en övermänniska.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.