Allt var för konsten

Nu när jag ändå är igång ska jag fortsätta med lite tankar om en film jag såg inatt. Jag kände att temat på den var lite halvt aktuellt för min egen del, det var i alla fall något i den som jag kände igen mig i.

Filmen heter Förvandlingen och går ut på att Rachel Weisz karaktär Evelyn ska förvandla Paul Rudds karaktär Adam från en blyg och lite tafatt kille till en snygg och självsäker sådan. Det hela är en del av hennes examensarbete i konst, att se hur man kan förvandla ytan på en individ genom små manipulerande ord och uppmuntran. Och det är just detta som jag känner är intressant, hur vi genom ord kan få andra att rycka upp sig och vilja bli bättre.

Jag vet med mig själv att jag själv inte kan förmå mig själv att utvecklas inom vissa områden, jag behöver yttre påverkan för att få till en förändring. Det kan räcka med bara några ord eller en enkel uppmaning för att jag ska upptäcka saker som jag kanske aldrig upptäckt själv. Det är lustigt alltså. Att andra kan se en med helt andra ögon och trycka på små saker och göra en så stor skillnad.

En kommentar om konst och temat runt det i filmen. Jag tycker att det hon gjorde var moraliskt fel och att hon berättigade sitt agerande med att det var konst, det kändes galet. Man kan inte göra en massa saker med personer och sen säga att det var i konstens namn och sedan gå fri från all skuld. Så fungerar det inte.

Sexuella övergrepp på irakiska barn

Alltså nog för att krig och sånt ska vara demoraliserande och så, men det här tar fan i mig priset. Vad är det för fel på folk? Är de ens värda att kallas för folk? Har de ingen som helst koll på sina soldater? Det borde vara standard att utföra långtgående psykologiska utvärderingar på soldater som ska ut i krig. Men jag antar att de tar det de får, verkar som att vissa typer av människor dras till sådana tjänster. Usch!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Intressant
?

FRA och terrorismen

I veckan kommer som de flesta bloggare vet det att ske en omröstning som avgör hur framtiden kommer se ut för alla i Sverige. På ett eller annat plan kommer de flesta att beröras, omedvetet eller medvetet.

På onsdag i nästa vecka röstar riksdagen om regeringens proposition om ”en anpassad försvarsunderrättelseverksamhet”. Enligt lagförslaget ska bland annat Försvarets radioanstalt, FRA, få rätt att läsa mejl, fax och sms som passerar Sveriges gränser genom kablar.

SVD 13/6

Detta föranleder en ökad bevakning av våra privatliv, som ska ske genom statens överseende. Som är lika med intrång av individers integritet. Som aldrig är acceptabelt, det finns ingen orsak som berättigar detta. Detta i syfte att skydda oss mot terrorister. Vilket känns en smula absurt. Snacka om att spela eventuella terrorister i händerna.

Det som känns värst är att de politiker som egentligen är emot förslaget eventuellt kommer rösta enligt ”partipiskan”. Vad är det för något? Jag trodde de var där för att representera folket, inte att tillsammans i en organisation sitta och bestämma över våra öden. Jag tycker det verkar vara en bunt ynkryggar som sitter i vår riksdag. Rösta enligt er moral och ert samvete. Ge inte bort er fria vilja i förmån att ses som lojala till partiet. Det är fegt!

Kom inte och tala om idealism och den krassa verkligheten. Det är bara en dålig ursäkt.

Jag kan absolut förstå andras reaktioner, men de kan kännas en smula överdrivna, men det kanske är vad som krävs. Finns nog inget som går att utesluta, det kan ske övergrepp och det kan bli ett storebrorsamhälle. All statlig kontroll över individer är dålig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant?

Nedladdningslicens lösning för framtiden?

Stim vill göra musiknedladdning gratis
Inför licens för nedladdning

Detta är ju en klar vändning i debatten, visst har möjligheten att göra det till en avgiftbelagd internettjänst genom bredbandsleverantörerna. Jag kan absolut tänka mig att betala kanske 20-30 kronor mer i månaden. För att slippa tjatet liksom. Vet dock inte hur pass effektivt det blir, eller vad prishöjningen blir, men det får väl framtiden utvisa. Även om hur filmindustrin och tv-bolagen ställer sig kan ju vara intressant. Nu gäller ju det här bara i Sverige och den svenska musiken, men det kanske är en kommande trend på en global marknad.

Även internationella rättigheter skulle gå att licensiera, menar Stims vd.

Som han säger, så kan det ju göra framtida licenser i utlandets musikindustrier aktuella. Men han menar nog att de svenska musikbolagen kan utfärda licenser i andra länder. Men förhoppningsvis så kan det också betyda att de inför ett liknande system i andra länder. på något klurigt sätt. Framtiden är intressant, jag tror att det på något sätt måste lösas, för det kan inte pågå som det gjort nu. Teknikens under brukar bli det som bestämmer.

Även Mr Runesson på bloggen Ett hus liv och lustar och andra livsaktiviteter håller med om detta och tycker att musikbranschen bland andra bör utnyttja tekniken till sin fördel. Som de gjort tidigare gånger då ny teknik har revolutionerat hur musiken sprids.

Kritisk till detta förslag är Claes Krantz som menar att det är detsamma som en fildelningsskatt. Men jag vet inte om han överdriver. Klart, det kan ses som en skatt. Men frågan är ju om det är omoraliskt eller inte att inte betala för det man tar. Och om man faktiskt stjäl något.

Intressant att bara nämna är de moraliska problem som uppstår när det kommer till dessa frågor. Det är väldigt lätt att blunda för det moraliska när det handlar om teknik eftersom dess effektivitet oftast slår ut moralen.

Enligt Kenth Muldin så är det ett frivilligt avtal, så ingen behöver skaffa sig en licens. Man skaffar det abonnemang som man känner är relevant, ett speciellt fildelarabonnemang borde bli aktuellt för de som vill fildela musik lagligt. Så då kan man välja om man vill agera moraliskt efter en lag, eller agera moraliskt mot sina egna värderingar. Oavsett så tycker jag att valfrihet är bra.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant?

Kristna väljare viktigast

Kampen hårdnar i USA om landets kristna väljare

I kampen om att få så många väljare som möjligt, säljer nu de demokratiska presidentkandidaterna ut sina religiösa övertygelser, för att visa att de också delar den tro som är så viktig för så många, speciellt för de uppemot 60 miljoner som är bibeltrogna, av deras möjliga väljare.

Jag tycker personligen inte att religion har med politik att göra, eftersom det blir till ett slags medel att sprida den egna tron. Det är bara att se på de länder där de religiösa ämbetsmännen leder landet. Det hämmar enligt mig den mänskliga utvecklingen. Bokstavstroende ger mig rysningar. Snacka om att lägga sitt liv i någon annans händer.

Enligt de som är troende så är det moral och värdefrågor som är viktigast, vilket nu alla som vill bli valda till president måste ta hänsyn till. Förhoppningsvis är det mesta ett spel för gallerierna. Eftersom demokraterna inte tänkt ändra sig när det kommer till abortfrågan och de homosexuellas rättigheter. Fast de tonar ned de frågorna istället, för att inte stöta sig med de religiösa väljarna och försöker överflytta tonvikten till frågor som miljön och klimathotet och kampen mot fattigdom och rasfördomar.

Jag medger att jag är djupt oroad över situationen där borta. Religion klingar inte positivt i mina öron och särskilt inte med så många troende i ett land som verkar gå åt fel håll.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Intressant

No more, please?

Jag börjar bli väldigt less på det här med tentaplugg. Det är som att hjärnan säger ifrån och inte vill ta emot mer information. Får huvudvärk och blir allmänt seg. Ryggen blir stel också. Fan vilket jävla klagande det blev här nu då. Jag är rätt tråkig den här veckan. Skriver bara en massa om tentapluggandet. Men det är liksom bara det jag tänker på, så då blir det så. På så då.

Ikväll ska jag iväg och träna så jag får göra nåt lite mer aktivt med mig själv. Jag och en klasskompis ska boxas med varandra. Nej, inte direkt på varandra, men med pads och så. Litet boxpass liksom. Ska bli kul, jag gillar sån träning.

Tänkte på det här med alkoholdrickande. Har inte druckit sen jag var på Halloweenfest i studion. Det är väl ca en månad sen på lördag. Inga problem än så länge. Har förvisso inte haft något festsug heller. Det svåra är ju att inte bli alltför moraliskt fördömande mot andra som dricker. Känner att det finns vissa sådana tendenser. Gäller väl att sköta sitt och inte bry sig om vad andra gör. Kan ju alltid skratta åt dem när de gör bort sig.

Så får det bli. Nu funderar jag på att hänga knäveck från tredje våningen här på bibblan, för att sträcka ut ryggen lite. Kanske är lite väl våghalsigt. Jo, jag skippar nog det. Back to work.

Andra bloggar om: , ,

Intressant

Jag känner mig upplyst.

Hur min bild av och förståelse för beteendevetenskap har förändrats.

Utgångspunkten innan kursen startade var vad de tre beteendevetenskapliga ämnena psykologi, pedagogik och sociologi var för mig. Svaret blev ungefär att det är olika medel för att få förstå hur människor fungerar, deras beteende och olika sociala samspel i dagens samhälle, för att fatta mig kort.

Verktyg för att förstå och se dessa saker ur andra synvinklar. Framförallt i ett längre historiskt perspektiv, är vad den här kursen har gett mig. Massor med upplysning som förklarar hur vi kommit fram till det vi kallar kunskap. Jag finner fler sätt att ta mig ur den självförvållade omyndighet som Kant talade om. Jag känner mig alltså mer och mer bildad för var dag som går. Bilden av hur vårt samhälle vuxit fram ger en verkligen perspektiv på bl.a. dagens problematik. Att förstå hur stor inverkan upptäckten av olika vetenskaper och utvecklingen av nya teorier gjort på vårt samhälle är väldigt spännande. Allt detta har förändrat min syn på vad beteendevetenskap är å det grövsta.

Det faktum att reformationen och senare även upplysningen spelat så stor roll som de faktiskt gjort gör att jag kan se sammanhanget. Förståelsen för de beteendevetenskapliga ämnena har kommit fram just för att jag istället för att bara se till vad man använder dem till i dagens samhälle, så ser jag det djupare sammanhanget bakåt i tiden. Att de har vuxit fram successivt. Att filosofer och vetenskapsmän genom rationellt och även empiriskt tänkande kom fram till olika teorier och kunskaper. Även om religionen och kyrkans makt försökte att förringa de upptäckter som t.ex. Galileo, Newton och Darwin gjorde. Eftersom de inte passade in i deras värld, där Gud var det centrala.

Den bild som dominerade inom filosofin innan upplysningen, att vi människor är den mest centrala och upphöjda varelsen i Guds universum, började förändras. Vi var inte alls utvalda eller speciella utan här på grund av en ren slump. Detta har ju gjort att vi blivit tvungna att söka vår mening i tillvaron inom oss själva, istället för att se till något utanför, något oförklarligt. Att vi nu förstår att vi inte är upphöjda kommer sig av att de utmanade sig själva att gå utanför de ramar som fanns på den tiden. Allt detta tvingade fram nya teorier och filosofier. Som bidrog starkt till den växande bilden av vår oviktighet. Vi har bl.a. fått använda oss av hermeneutiken, alltså tolkningsläran för att förstå vår omvärld. Som har lett fram till bl.a. behaviorismen och psykoanalysen.

Något som verkligen är av stor nytta är att ha kunskap om den hårda och mjuka upplysningen. Hur balansen mellan de båda är något av det viktigaste som vi måste tänka på idag för att få ett bättre samhälle. Nu kan jag peka ut nästan exakt vad som är hård utveckling som nästan oåterhållsamt kan härska över oss, medan vi bara sveps med. Det är främst ekonomin och pengarna som styr oss. Detta var jag ganska väl medveten om innan. Medan jag även kan se vad som behövs för att stoppa just en sådan utveckling. Det mjuka, det eftertänksamma som vi behöver. Det som ser till oss som individer i ett gemensamt samhälle av individer. Det svåra är att förena alla viljor, det är nästintill omöjligt. Vi måste se till att göra aktiva val, som inte ser oss som oförmögna individer utan möjlighet att påverka vår framtid.
Jag tror dock att det hårda i dagens samhälle någon gång längs vägen kommer och måste backa. Den dagen då vi helt tappar det mjuka är nog dagen då mänskligheten går under. Det svåra är att finna balansen mellan de båda. Att kunna hitta vad som krävs i situationsspecifika problem. Ska vi satsa på att gå längs med den mjukare linjen och inte alls ta hänsyn till eller använda oss av det hårda eller kommer det hårda ge oss förutsättningarna att lättare få fram ett bättre samhälle. Det svåra är att låta hjärtat styra och inte låta marknadens kalla hänsynslösa vindar råda utan hänsyn för de mer mänskliga aspekterna.

Innan den här kursen hade jag inte kunnat uttrycka mina tankar om vårt samhälle som jag kan nu, eftersom perspektivet var alldeles för kort innan. Man kan säga att jag innan kursen bara upplevt en väldigt kort upplysning, när det kommer till de beteendevetenskapliga ämnena. Och det är först nu som jag förstått det. Det har märkts ganska tydligt under de diskussioner som vi haft inom vår grupp när vi arbetat med grupparbetet. Det liksom bubblar fram massor med saker ur mig som förståelsen för begreppen som vi kommit i kontakt med under kursen, har lockat fram ur mig. Min förståelse för den långa upplysningen har gjort att jag blivit sådan att jag bättre kan se det lilla i det stora sammanhanget. Finns ett bra ordspråk som gestaltar det jag menar.

”Små under som går oss förbi medan vi söker efter de stora tingen”

Ta reifikationen och sättet att se på oss som individer. Hur viktigt vi tycker att status och materiella ting är. Detta tror jag påverkar vårt sätt att förhålla oss till varandra och ju mer främmande vi blir för oss själva, desto mer tappar vi i den mjuka utvecklingen. Och betydelsen av de relationer vi har. Det enda som räknas är det hårda, hur mycket vi är värda i pengar. Vad vi kan erbjuda andra i form av en produkt, en vara. Vi blir på det sättet åtskiljda från varandra och delas in i olika fack och grupper, beroende på vår status. Ett klart partikularistisk synsätt växer fram och detta kan leda till orättvisor. T.ex. så kan en del personer med högre status, som en välkänd artist få vissa privilegier p.g.a. sitt kändisskap för att få till ett exempel.

Å andra sidan kan vi nog inte leva i ett universalistiskt samhälle fullt ut heller. Vi är olika och har olika grundförutsättningar. Alla i samhället måste så långt det går få sina behov uppfyllda, så bra det går. Även detta är en balansgång som vi kommer att få fortsätta med i framöver.

När vi då tappar det mjuka i livet hur kommer vår framtid då se ut? Det sunda förnuftet känns försvagat och tappar sin mening? Etiken och moralen förfaller? Vi som människor skulle förlora på det i längden. Nu vet jag inte om det kommer gå såhär långt, men om vi inte är aktsamma så kan det sluta väldigt illa.

Små exempel som i Asplunds bok (Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet, Bokförlaget Korpen 1997.), det här med att man med att sluta hälsa på sin granne så innebär det att man utövar mikromakt. Det är sådant som jag känner igen, men aldrig hade tänkt på i sådana termer. Om det inte hade varit för den här kursen. Det ligger så mycket mer under ytan på det som sker i vardagen som åskådliggjorts för mig. Vilket medför en djupare förståelse för tillvaron. Det påvisar att det våra sinnen och kroppsspråk spelar en viktig roll när det kommer till det sociala samspelet.

Jag har själv haft vissa problem med det ovannämnda sociala samspelet, har inte alltid känt mig helt bekväm med de olika företeelser som förekommer inom t.ex. vissa sociala grupperingar. Som det här jag nämnde tidigare med att bli inplacerad i olika fack p.g.a. vissa yttre attribut eller inre egenskaper. Med den kunskap som jag vunnit under kursen kan jag analysera och förstå min omgivning bättre och slipper kanske övertolka vissa personer eller grupperingar i samhället. På så sätt kanske jag kan ignorera att folk vill förenkla min person genom att ge mig attribut som kanske inte alls stämmer. Även missförstånd kan nog undvikas på ett helt annat sätt. Jag har i alla fall fått verktygen att kunna göra det, sen är det ju självklart upp till mig att utnyttja dessa på ett så positivt sätt som möjligt.

Kan avsluta med att nämna att jag verkligen tycker att kursen gett mig vad jag förväntade mig innan. Förhoppningen var ju att jag skulle kunna debattera bättre och få kunskap som kunde ge mig bättre förutsättningar för att kunna upplysa min omgivning och få dem att tänka ett steg längre istället för att förenkla. Det känns verkligen som att jag är på rätt väg.

I framtiden som jag ser den kan mycket ske. Beroende på hur vi väljer att utvecklas. För jag tror att det krävs att vi gör ett aktivt val om vi vill ha en chans. Vi får inte bli offer för den självförvållade omyndigheten utan vi måste se till att fortsätta med att arbeta med upplysningens fortgång, så att alltfler kan bli upplysta. Utan den kommer vi givetvis inte kunna utvecklas. Vi måste lära oss av våra misstag och använda det förflutna för att kunna förstå och förutse hur vår framtid kan te sig. Våga drömma och inte förlora tron på att det finns något ljusare bortom horisonten