Sedan förra veckan har jag återigen varit på jobbet och arbetat. Nu har vi ju nedstängt för deltagarna pga. många sjuka i personalen och så, men jag är inte en av de drabbade längre. Skönt att få komma ut och vara i en annan miljö hur som helst. Att långsamt kunna återgå till något slags normalläge kanske. Håller tummarna att barnen inte blir sjuka.
Att inte bara hemma och ta hand om hemmet och barnen och allt som kommer med det är en stor avlastning för mig just nu. Fatta mig rätt nu, jag tycker om mina barn och så, men det började bli för mycket efter först julledighet i ca 3 veckor och sen två veckor hemma med vab och coronakarantän.
Nu vill jag komma igång med träning och träffa folk, men det får nog vänta tills den här vågen av corona ebbar ut. Är folk inte sjuka själva så är de i karantän eller nåt annat. På jobbet har det varit another one bites the dust i typ tre veckor. Halva styrkan är eller har varit sjuka eller hamnat i familjekarantän.
Vill även ge blod, men det måste jag vänta med i typ två veckor eftersom jag just varit sjuk. Bokade in mig nästa vecka på blodbussen för då vet jag med säkerhet att jag varit frisk tillräckligt länge. Ni andra som är friska och så kan ju bege er till närmaste blodbuss/central, det är blodbrist nu.
Fick erbjudande om att ta den tredje dosen förra veckan från Alltid öppet, men ska nog vänta ett tag med det, då jag nyss varit sjuk. Finns lite olika bud om detta, men jag tänker att vänta 1-2 månader gör nog inget.
Just nu och i helgen har jag varit gräsänkling då Linda åkte till Ullared med en kompis i helgen. Har gått bra med barnen, som tur är. Hon kommer dock hem ikväll igen. Dags att ta tag i livet igen och åka till förskolan och hämta ungarna. Går till pendeln som i morse fast åt andra hållet, sen går jag till förskolan och hem. Skönt att slippa trängas på buss.
