Ett eko i mängden

Det är aningen ofattbart att jag och Madicken gått upp med vår uppsats nu. Det är bara betyget som väntar nu. Det är även betyget som hela min värld står och faller med känns det som. Jag får inte CSN förrän tillräckligt med poäng trillat in och då behöver jag de och en annan kurs poäng nyss. Nästa vecka är det ju dags att betala räkningarna och nu känns det hopplöst. Men som den evige optimist man är så säger jag det löser sig nog, på något sätt. Ikväll är det sittning och där ska alla sorger dränkas. Riktigt ordentligt. Ska det gå åt pipsvängen ska det banne mig gå riktigt rejält åt helvete.

En sån där skum natt. Somnade strax efter 12 mitt i ett avsnitt av Fringe. Vaknade kvart i fyra och gick upp för att plugga lite till och sådär. La mig igen och ”vilade ögonen” vid 08 och så vaknade jag vid 10, kollade lite grejer och la mig igen och sov till nyss. Alltså strax innan halv ett. Åh fy satan, nu är jag vrålhungrig. Hoppas Madicken kommer snart, så vi kan gå förbi kåren och köpa årets första baguette. Sen ska vi skriva ut uppsatsen som vi ska opponera på och börja pilla med det.

Tjong!

Hej bloggen. Det var inte igår. Vad har hänt sedan sist?

Ja, själv har jag pluggat röven av mig.
Ska plugga ännu mer i veckan, sedan blir det opponering på fredag.

Hörde du rätt? Ja det är klart du gjorde. C-uppsatsen är nästan avklarad.

Sen håller jag på och skriver en hemtenta, nästan klar med den med. Visst är det fantastiskt.

Klart jag ska fira, på lördag smäller det!

Det fina med nya år är att de lovar förändring, vilket förstås inte är så konstigt. Något borde ju förändras under ett år. Vad har då förändrats för mig under året som gått? Jag har blivit äldre, trätt in i ett nytt årtionde, blivit 30 år. Det har på olika sätt påverkat mig samtidigt som det inte gjort det. Lite reflektioner kring vad jag håller på med och sådär. Men saker och ting förblir som de är oavsett hur gammal jag är. Jag är den jag är på gott och ont.

Om jag ska summera mitt årtionde som twentysomething så vet jag nog inte riktigt hur det ska gå till. Hälften är minnen som jag inte tänker på och resten är bara en stor röra av olika intryck, känslor, insikter och upplevelser, blir svårt att summera på ett rättvist sätt. Jag är inte den som ångrar saker, men om jag vore det skulle jag nog ha några saker jag skulle göra ogjort.

It’s just words all of it.

Det där var väl jävligt onödigt? Varför göra det lätt för sig när man kan spara över sin hemtenta så att allt, precis allt försvinner. Just nu känner jag mig jävligt bitter. Hur fan kan man vara så jävla klantig. Verkar som att jag måste klara uppsatsen och läsa en termin till för att få ut examen. Kanske var meningen att det skulle bli såhär. Måste nog tänka så. Annars får jag fnatt. Så nu är det väl bara att börja köra stenhårt med uppsatsen då och inte skriva över den. Jävla dum idé att förflytta mig från ena datorn och inte spara filfan. Använde USB-minne och det var också dumt.

Om någon vet hur man kan återfå en översparad fil får de gärna tipsa mig..

Avundsjukan är enorm ibland. Alla dessa medelklassvenssons med sparkonton och fonder. De har det allt gott förställt brukar jag tänka. Sen suckar jag och önskar att det var likadant för mig. Men jag har inte föräldrar med pengar och välbetalda jobb som kan skämma bort mig. It just doesn’t work like that. Tro inte att jag inte vet hur stor skillnaden är mellan mig och de som jag lärt känna på högskolan. De flesta kommer från akademikerbakgrunder med välutbildade föräldrar och då är det inte speciellt konstigt att det ligger till på detta sätt.

Men ändå, jag vill ändå ha det så lätt. Det är bara att hoppas att de uppskattar det de har. Jag tror nog även att deras förutsättningar är en aning annorlunda i många fall med. Kanske har krav på sig hemifrån, vilket iofs kan vara positivt. Men jag stör mig ändå på de som blir medbjudna på semestrar och kan vara hemma hela sommaren och glassa utan att behöva tänka på pengar.

Ja, småsint, småaktig och avundsjuk är jag.

Jag är lite upprörd på Surftown som gör att jag inte kan använda plugins på bloggen nästan alls. Har funderat på att sluta använda deras tjänster för att slippa all skit, men samtidigt så förlorar jag vissa viktiga funktioner. Det kan vara så att min blogg har blivit för stor. Tio år av tankar och funderingar tar ju lite plats. Så nu vet jag inte hur jag ska göra, skippa plugins och bara köra som det är eller vad? Rådvill är jag, vill ju bara att det ska fungera som det ska. Jag prövar mig fram helt enkelt.

Här följer en intervju med Johan Norberg, en av de vettigaste personer som vi har i detta land. Den handlar om lycka och om den går att köpa för pengar, till viss del går det, men ofta är det andra värden som är viktiga här i livet. Som att få utlopp för sin kreativitet, känna sig älskad och behövd, samt att känna att man bidrar med något positivt i samhället.

Se intervjun här.

Läs även andra bloggares åsikter om lycka, köpa, johan norberg

Intressant?

Så glöms det gärna bort tror jag. Samtidigt så sprids apatin och känslan av hjälplöshet, det går inte att göra så mycket åt de problem som finns på andra delar av världen tänker man. Men det stämmer inte. Hela tiden händer det saker som inte uppmärksammas, som egentligen borde bli mest uppmärksammade. Tyvärr verkar det mänskliga sinnelaget frodas som bäst när det får gotta sig i tragedier och andra människors olycka. Vi ojar oss och kan sitta hemma i hemmets trygga vrå medan vi beskådar diverse hemskheter från jordens alla hörn. Vi borde göra något för det kan bidra om än så lite. I dagens DN så listas i alla fall lite positiva saker som hänt i världen och som går åt rätt håll.

DN: Saker i världen som blev bättre under 00-talet

Läs även andra bloggares åsikter om goda nyheter, positiva nyheter, tragedi, trygghet

Intressant?