Grundlurad av sig själv.

Så nu så är nätverkstjafset avklarat, hoppas jag.

Åter igen har jag lyckats med att fullständigt lura mig själv att tro att något eventuellt skulle kunna ske. Fast jag innerst inne hela tiden vetat att det varit dömt att misslyckas från början. Kommer aldrig förstå det. Vet inte hur jag ska sluta vara rädd. Men jag lyckas alltid med konststycket att fantisera ihop små kärlekshistorier mellan mig och till synes helt fel person.

Undrar om jag någonsin kommer lära mig?

Strulande nätverk.

Förbenade skit säger jag bara. Strulande jävla as. Kan det inte bara fungera nu? Alltihopa. Fildelningen, internetdelningen, allt. Neej, det går ju inte. Inget ska ju vara enkelt. Borde ju kunna sånt här nu. Men jag kör på testa mig fram-metoden. Minns inte hur jag gjort och är mest glad när det väl funkar. Hade jag lyssnat lite bättre när jag gick på nackadmin så kanske jag hade lärt mig något. Sluppit testa mig fram liksom. Jag fortsätter med det hursomhelst. Testar mig fram. För nån gång lyckas jag få det att funka.