Checkar ut tidigt

Idag har jag känt mig trött och ömsom låg. Vet inte om jag håller på att bli sjuk eller vad det är frågan om. Kanske är det tentaveckan som spökar eller något helt annat, vet faktiskt inte. Känner att jag ska sova omgående i alla fall. Behöver hur mycket energi som helst om jag ska lyckas få ner något bra på hemtentan imorgon. Detta kräver en god natts sömn, vilket jag inte verkar ha fått igår natt. Frågan är bara vad som gör en god natts sömn? Kan tänka mig flera möjliga faktorer och visst längtar jag efter flera av dem.

Tålamod är dock en dygd har jag hört något om. Kanske har jag något i kroppen som tar en massa energi med. Får hoppas att sömn gör bot på det, tills vidare checkar jag ut, sov gott!

För att jag föddes

Jag försvann samma dag då du bestämde att jag skulle få finnas till.

Eller resan som jag nu färdas på, började då, jag färdas ständigt mot denna till synes nattsvarta framtid, som aldrig någonsin kan bli bättre. Nu låter det överdrivet och dramatiskt utan ände. Men på många sätt är det min sanning.

Långt djupt inne i all oändlighet av alla tankar och känslor som aldrig får komma ut så är det så det är. Lika vackert som fågelns flykt mot den vintermulna himlen, lika omfattande är tragiken inom mig.

Ingenting verkar spela någon roll längre. Varför bryr jag mig om att skriva det här då? Om jag det visste. Jag kan ändå aldrig förmedla hur jag känner.

Hur allt jag gör bara känns som något som inte är på riktigt, att ingenting jag känner kan vara på riktigt. Just nu vill jag bara sova. Sova dygnet runt för att slippa allt.

Depression säger du? Jag vet inte. Jag kommer visst aldrig över att vara den jag är idag.

Alla val jag gjort till denna dag har lett fram till hur det är idag. Jag orkar inte längre vara den jag är. Jag vill inte. Jag vill vara den jag skulle vara. Den jag skulle vara.

Orädd, rak, ärlig, ta situationer utan att rygga tillbaka. Inte svälja och ta emot, vara diplomatisk och undvikande. Jag vill kunna uttala allt det jag aldrig säger.

Allt detta har gjort att jag inte har någon, ingen jag kan släppa allt för. Jag är isolerad, ensam och rädd, för att jag föddes. Föddes till en grym och sjuk värld. Efter att jag läst allt jag skrivit i det här inlägget så kan jag på något sätt se sanningen i det, samtidigt som jag också kan se att jag inte alltid känner såhär. Men det handlar om grunden till mina problem.

Det som liksom alltid finns där, som jag inte lyckas få bort. Resultatet är att jag förblir ensam.

Sömnlöst

Jaha, så sitter man här mitt i natten och kan inte sova. Vad nu det ska vara bra för. Somnade i sängen fullt påklädd strax efter 23 tror jag det var. Vaknade halv 4 och försökte somna om, men såhär 2 timmar senare så har jag inte lyckats med det. Det är helt sjukt vad mycket man hinner fundera på under så kort tid. Allt från hur man kan tjäna ihop en massa pengar fort som fan och slippa bekymra sig om framtiden, till vad som kan tänkas hända om 10 år. Är jag död eller lever jag?

Ser jag tillbaka 10 år och analyserar vad som hänt sen jag var 19, så är det ju en hel del. På många sätt har jag utvecklats, men samtidigt så är jävligt mycket detsamma. Jag är kluven till det här med framsteg ibland alltså. Visst fan är det bra att våga göra saker, men samtidigt så backar man ju med. De framsteg som man gör är ju liksom inte permanenta, de kan förgöras av bakslag med.

Men som texten på mitt bröst säger, mot stjärnorna genom svårigheter. Kanske ska se till att lida igenom dessa svårigheter med och inte fega bort en massa. Det är som vanligt med det. Mycket ord och lite verkstad. Fail helt enkelt.

Vad som vore underbart vore att hitta något som jag kunde brinna för, en idé, en tanke, som kunde livnära mig på alla möjliga sätt. Men sådana kommer inte från ingenstans, de måste man kämpa för. Jag är trött på att inte orka kämpa eller våga satsa. En dröm är ju att dra iväg till en paradisö någonstans i karibien och starta en enkel verksamhet, typ hyra ut båtar eller något och bara leva så ett tag, ha tid att njuta av livet och kunna fundera ut en massa smarta saker.

Vaknade 08.04

Efter mycket bök, så har jag äntligen lyckats ladda upp filerna för WordPress 2.7 beta 2. Har inte så mycket att tillägga om själva förändringarna, men det kommer nog bli bra. Jag själv har bara tid för att forska i välfärd och kolla upp olika ekonomiska termer om lönefördelning. Så jag ska inte skriva allt för mycket just nu, återkommer när jag har mindre att göra. Eller om jag känner att jag har något viktigt att tillägga.

Bäst att pallra sig iväg nu då.

En siluett i foajén

Det första folk ser när de kommer in till Kraftvärmeverket är min siluett, ser säkert bra ut när jag sitter och håller på och somnar, som nyss. inte för att jag bryrr mig så, men ändå. Som tur är det min sista dag imorgon. Sen behöver jag inte gå upp 06.00 många gånger till i år. Ska bli intressant att se hur snabbt jag lyckas sabba min dygnsrytm.

Jag ska ju slava imorgon och då kan jag bli tvungen att vara upp till 04-05 eller längre. Sen vill jag ju vara pigg inför fredagens kalas. Så då måste jag ju sova ut. Ja, som sagt, det kan ju vändas fel dygnet ganska så lätt. Är ju rookieveckor och allt vad det innebär med.

Nu packar jag ihop och tar mig hem strax, pallar inte mer. Lika dött idag som igår. Receptionisten får ta över ruljangsen från och med imorgon så jag kan fixa med det lilla jag har att göra innan jag drar.