Var en del saker jag tänkte på när jag åkte hem från Stockholm i Söndags men det verkar ju vara bortblåst. Saker som jag ville utveckla och skriva om. Flyktig är tanken och jag likaså. Jag har en väldigt impulsiv hjärna som skapar nya tankar och spyr ut diverse här och där. Det får mig att hamna i situationer då jag blir missförstådd rätt ofta. Vilket är lite jobbigt. Men vad gör man, jo, man gör så gott det går.
Att människor stör sig på en det kommer man nog inte ifrån i första taget, vi är ju olika och det är bara att se det för vad det är. Men ibland tycker jag att folk har lite låga trösklar. Sen att jag inte alls gillar att bli missförstådd och så det hjälper inte heller. Min önskan att bli accepterad och att inte vara någon som folk stör sig på försvårar en del för mig, men det är marginellt. Men vissa perioder är det mer uppenbart och särskilt i vissa sällskap.
Jag har väl mindre kontroll på min tunga och mitt beteende i vissa sammanhang. Beror ju på hur trygg man är. Sen så kan jag ibland känna att jag bränt mina broar så att säga. Det blir då en självuppfyllande profetia där jag gör ”fel” nästan tvångsmässigt. Jag kanske förväntar mig att det ska utfalla på ett visst sätt och sen blir det så. Detta bekräftar då mina farhågor och så finns den känslan kvar i sammanhanget med just den personen.
Tyvärr är det svårt att skaka av sig det. Frågan är om de personerna det handlar om känner av detta och att det därför blir värre.
