Jag hade inte behövt oroa mig över att det skulle hända nåt på tåget till stan. Det var kolugnt. De hade nog försvunnit därifrån..
Jag förstår att det blir en massa kalabalik. Jag vet vad det är för krafter som är igång och underblåser en massa dåliga tankar och känslor. Jag förstår att de som är emot det inte tycker att det ska få vara så. Men jag tror inte att de gör det på rätt sätt.
Tänk efter.. varför tror du att en del människor hatar andra? Är det för att de har en bra anledning? Det är det nog visserligen, men vad är då en bra anledning? Att vilja hämnas? Att få ha sitt egna för sig själv, inte få det hotat av andra ”utbölingar”?
Jag vet inte vad det är som driver? Antar att det är hatet och utanförskapet. Att vara missanpassad, inte passa in. En vilja att bli accepterad till vilket pris som helst, eller helt enkelt en ond vilja att förstöra och sära.
Hat bekämpar man inte med att hata tillbaka, oavsett hur rättfärdigat det än må vara. Dörför tycker jag att de som demonstrerar ofta gör fel. De ser inte bakom de skräniga hatande personerna som står och gör hitlerhälsningar. Ser inte deras rädsla, deras ångest..
Jag vet inte alls nån lösning på detta problem, vill bara uppmärksamma just det här.
Har haft en rätt händelserik helg. En helt klart bra och lagom helg.
”Som en långväga gäst, till landet lagom är bäst” 😉
Sov fram tills strax innan 16 i fredags. Gick upp och ringde till jobbet för att få veta om hur jag ska jobba på Måndag. Fick reda på att jag ska vara där jag var i fredags, fast på ett annat skift, med en jag känner faktiskt 🙂 Skitbra.
Sen kollade jag med Jessica om när jag skulle möta henne och co för att käka lite mongoliskt. 17.15 var det. Kom dit, både Anna och Danne blev överraskade när jag kom. De visste inte att jag skulle med. Käkade iaf gott och sen åkte vi till Globen.
Där var det bara att tralla in och sen ner och träffa Andreas och hans syrra. Stod där och rockade till The Sounds, så bra så. Sen lämnade jag min jacka med de andra som hade sittplats. Själv hade jag ju stå. 😛
Sen var det lite Melody club med. De var sköna. Han sångarens moves är apsköna 🙂
Sen vid 21 satte det igång. Kvällens höjdpunkt förstås. Kent!
Jag sjöng, vrålade, jublade, tjöt och dansade. Hoppade och grät lite gjorde jag med. Total upplevelse. Silverregn, bassträngar som går sönder och en massa bra musik. Helt enkelt. Innan hade jag apont i min tå, men det försvann så fort de kom ut på scenen.
De gjorde två avslut, men kom tillbaka båda gångerna. Helt klart värt att klappa tills armarna knappt orkade hålla sig uppe. De spelade nästan alla låtar jag ville höra, men som sagt, kanske var lika bra att de inte spelade Utan dina andetag. Jag vet att jag skulle ha fallit i bitar isf.
Titiyo gjorde ett gästspel med 🙂
Sen efter konserten stötte jag på både Najk och Johan. Åkte bil hem.
Kvällen var fulländad på många sätt..
Man kan ju inte få allt, right? 🙂
Sen igår Lördag då. Gick upp rätt tidigt för att åka till Hovsjö och sen vidare till Vagnhärad. Jag vann 4 muggar på en marknad där 🙂 Det var trevligt att umgås med familjen. Fick även till en ansökan som jag nu kan lämna in på Måndag. Sen jävlars.
4-skift…kan låta hårt, men jag tror att det kan vara värt det. Det är ju trots allt inte för all framtid. Bättre lön och fler förmåner 🙂 Jag kan börjka träna, simma, köpa teve, digitalkamera osv…bättre arbetskamrater…inte lika tufft som förra avdelningen.. fan, jag vill ha det.
Nu ikväll/igår.. vart jag bjuden på bio och såg One hour photo med oscar och Andreas. Den var bra, men lite knepig. Såpass knepig att fjortisarna brevid mig inte fattade ett dyft av filmen och bara tyckte den var värdelös, ja se de små liven…
Har nog redan nästa helg uppbokad, vilket känns bra. Har fått väldigt mycket att göra på sista tiden. Är det nån som känner sig lite bortglömd är det bara att hojta till. 😛
Tror min tå har återhämtat sig lite. Har inte så ont längre.
”Dom andra, handlar om förlorad kärlek tror jag. Om högt ställda förväntningar på ett förhållande men som mynnar ut i att det som sågs som något speciellt eller unikt med ”vårt” förhållande, ändå slutar med att vi blev som ”dom andra” kärleksparen. en pessimistisk kärlekssång med längtan efter fulländning i ett förhållande.” – Citat taget från timekill.net.
Beskriver ungefär så jag tolkat Dom andra ibland. Grät lite då de spelade den. Jag tror att jag blir galen. Måste det göra såhär ont? Måste det vara såhär?
”Jag hade chansen, men nu är det för sent” ???
Jag vill bara ge dig de små orden..
Jag är ledsen, men jag kan inte acceptera att det är försent.
