going retro

Hmm, just nu känns det som att mitt gamla jag är tillbaka. Det som var sådär sommaren 2000. Visst är jag en annan person idag, men jag gör ungefär samma saker som då. Mitt liv är ungefär som då. Men ändå inte. Jaha, nu har jag konstaterat det.

*harkel*

Ska minsann jobba 12 timmar inatt med.. Det gick bra att jobba inatt, trots diverse inkörningar i väggar med skurmaskiner. Ni vet såna man sitter på. Parkerade alldeles intill en vägg, så nära det bara gick. 😛

Det är lite kyligt med bara underkläder så jag ska nog klä på mig. Mat ska jag nog ha med.

Imorrn kommer bli en hektisk dag, iallafall på morgonen. Kommer ju inte få sova ut nånstans. Men det är väl smällar man får ta.

Det är dags för ett skitbra år.. tycker jag.

Det finns många förvirrade människor alltså. Har säkert konstaterats förut, men jisses, det går nog inte att göra för ofta. Jag blir lika förvånad varje gång, eller kanske inte förvånad utan mest.. mållös.

Jag börjar nästan tro att jag ska börja med att bara lita på mig själv. Resten av världen får köra sina race, men jag ska minsann bara bry mig om vad jag tänker. Det finns för mycket som står på spel för att tänka efter och bry sig om vad de andra tänker. De har oftast inte mina tankebanor.

Självklart ska jag inte sätta dövörat till så fort nån säger nåt. Måste ju ha lite input, men den ska granskas noggrant och sen appliceras som sig bör. Eller kastas bort.

Don’t go chasing waterfalls. I know that you’re gonna have it your way or nothing at all.

Det finns nåt som har fått mycken betydelse, det är föräldrar. Tyvärr gör de ofta fel. Tänk på alla människor som mår dåligt idag och se sen på hur deras föräldrar haft det. Har de skiljt sig? Bråkar de, eller har de bråkat. Har de varit bra eller dåliga föräldrar?

Jag tror att familjen är väldigt central i hur ens liv kommer se ut. Cynism, bitterhet och allmän misstro på kärlek, bottnar ofta i att ens föräldrars kärlek till varandra inte räckte. Hur ska man då kunna tro på nåt sånt?

Family portrait beskriver detta bra.

”Uh, uh, some deep shit, uh, uh

Momma please stop cryin, I can’t stand the sound
Your pain is painful and its tearin’ me down
I hear glasses breakin as I sit up in my bed
I told dad you didn’t mean those nasty things you
said

You fight about money, bout me and my brother
And this I come home to, this is my shelter
It ain’t easy growin up in World War III
Never knowin what love could be, you’ll see
I don’t want love to destroy me like it has done
my family

Can we work it out? Can we be a family?
I promise I’ll be better, Mommy I’ll do anything
Can we work it out? Can we be a family?
I promise I’ll be better, Daddy please don’t
leave

Daddy please stop yellin, I can’t stand the sound

Make mama stop cryin, cuz I need you around
My mama she loves you, no matter what she says
its true
I know that she hurts you, but remember I love
you, too

I ran away today, ran from the noise, ran away
Don’t wanna go back to that place, but don’t have
no choice, no way
It ain’t easy growin up in World War III
Never knowin what love could be, well I’ve seen
I don’t want love to destroy me like it did my
family

Can we work it out? Can we be a family?
I promise I’ll be better, Mommy I’ll do anything
Can we work it out? Can we be a family?
I promise I’ll be better, Daddy please don’t
leave

In our family portrait, we look pretty happy
Let’s play pretend, let’s act like it comes
naturally
I don’t wanna have to split the holidays
I don’t want two addresses
I don’t want a step-brother anyways
And I don’t want my mom to have to change her
last name

In our family portrait we look pretty happy
We look pretty normal, let’s go back to that
In our family portrait we look pretty happy
Let’s play pretend, act like it goes naturally

In our family portrait we look pretty happy
(Can we work it out? Can we be a family?)
We look pretty normal, let’s go back to that
(I promise I’ll be better, Mommy I’ll do
anything)
In our family portrait we look pretty happy
(Can we work it out? Can we be a family?)
Let’s play pretend act and like it comes so
naturally
(I promise I’ll be better, Daddy please don’t
leave)
In our family portrait we look pretty happy
(Can we work it out? Can we be a family?)
We look pretty normal, let’s go back to that
(I promise I’ll be better, Daddy please don’t
leave)

Daddy don’t leave
Daddy don’t leave
Daddy don’t leave
Turn around please
Remember that the night you left you took my
shining star?
Daddy don’t leave
Daddy don’t leave
Daddy don’t leave
Don’t leave us here alone

Mom will be nicer
I’ll be so much better, I’ll tell my brother
Oh, I won’t spill the milk at dinner
I’ll be so much better, I’ll do everything right
I’ll be your little girl forever
I’ll go to sleep at night”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.