Med uppkoppling till internet öppnas oändliga möjligheter för den som är singel och vill träffa intressanta nya människor. Det förstod jag redan för över fem år sen. Det var då jag började träffa folk från hela landet, på diverse olika ställen, tider, event.
Under den här tiden har jag skaffat vänner som jag säkerligen kommer fortsätta hålla kontakten med, av en rad olika anldningar, lika mycket som jag kommer sluta umgås med vissa andra av andra anledningar. Det är ju så det funkar i livet. En del fastnar, andra försvinner bort i periferin.
När det kommer till att träffa tjejer, alltså ragga på nätet, eller kalla det vad ni vill, så har jag aldrig riktigt kunnat med det. Säkert av samma anledning som jag inte kan med det ute på krogen. Jag vill inte vara lika patetisk och tragisk som alla andra killar som utsätter sig för det. Jag kan helt enkelt inte förmå mig till att skriva någon slumpmässig slemmig kommentar i någons gästbok.
Jag sitter och försöker, men varenda litet ord jag kan komma på låter så förbannat fel. Jag kan inte. Sen sitter jag där och har noll kontakt istället. Det är som att mina kablar som leder till dessa otroliga kontaktmöjligheterna blivit avklippta. Det når inte ut. Som en författare med skrivkramp, en elitidrottare med förlamande prestationsångest.
Vad jag vill få sagt är att jag gett upp. Vad spelar det för roll liksom? Kan inte tjejerna skriva till mig istället? Kom igen, lite slemmiga kommentarer, snälla?
Inga slemmiga kommentarer kan jag bidra med. Men däremot:
WORD!
Tack. 🙂
Pingback: randler.se - ett eko i mängden » Dejtingsajter.