Ångestfylld för tillfället.

Min kropp fylls av en olustkänsla just nu. Kanske är det för att det är den där dagen. Dagen då Anna Lindh blev mördad och de två tvillingtornen i New York kollapsade och tog med sig 3000 människor i sitt fall. Eller så är det min oförmåga att se vart i livet jag befinner mig, är på väg och har varit som får mig att fyllas av denna ångestkänsla. Jag vet knappt hur jag uppfattar världen, vad jag har för värderingar, om jag ska bry mig om vad andra tycker eller inte.

Det kanske bara är en fas för att komma till nästa fas, som leder till nästa, eller inte. Eller så är jag livrädd. Livrädd för att känna att jag gör misstaget att inte göra, eller tvärtom. Vart jag än vänder mig finns rädsla. Vissa dagar är den mindre närvarande i mitt medvetande, andra dagar så är den där.

Så låt oss anta att den här tjejen, hon som bara är 17 år gammal. Att hon och jag skulle börja nåt. Allt kan ju hända. Hinder för våra känslor. Vi kanske inte ens har nåt att prata om, vi kanske är helt fel för varandra. Jag har faktiskt ingen aning. Men vågar jag ta reda på det, eller ska jag bara skita i det från början.

Kräftorna köpte jag idag för att jag skulle hem till Erika på kräftskiva. Men nu överväger jag att säga att jag inte kommer och äta dem med henne och så Tommy och Becca. Varför gör jag det? Är det mitt hjärta eller kuken som har kontrollen nu? Det var ju ändå rätt länge sen jag hade sån kontakt med en tjej och förra helgen var rätt mysigt. Hon har en underbar kropp. Jag vet ju att attraktionen finns där, men räcker det?

Hon har det där busiga jag gillar, men tänk om hon är en bad girl? Fast det tror jag inte. Men jag vet inte heller. Många saker att processa just nu. Jag kan tänka mig en miljon erotiska fantasier med henne i och romantiska. Men ändå inte. För jag har inte lurat mig själv så pass än. Jag känner henne ju fan inte. Och så är det det här med att hon bor i Haninge och hemma hos sina föräldrar. Vet inte hur bekväm jag är med det. Varför är saker aldrig enkla?`

Verkar som att jag slipper fundera mer. Hon dissade vår kräftkväll. Hon är bakis? Jaha. Då var det inte så intressant då. Eller är jag bara överdrivet negativ? Nej, jag gör det som jag tror är bäst och skiter i det. Min tid har inte kommit, det blir nog inte så bra. Fegar jag ur? Kanske.. Men det är mitt val att göra. Jag behöver nåt annat. Det är inte nåt sånt jag ska ha. Ledsen men så är det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.