Down like me

Mitt huvud känns som om någon stoppat sockervadd i det. Jag har ingen bra dag. Igår var inte heller någon bra dag. För jag är fan inte bra nånstans. Sover som en galning och gör inte det jag ska för fem öre. Jaha, dags för en svacka igen? Ja, jag är ju redan där. Kände det imorse när jag la mig vid 05 och låg och funderade på mina s.k. problem. Är det såhär det känns att va lycklig, det är inga problem. Nu ska jag lyssna på musik och vara glad. Inte gräma mig för att jag inte gick upp 11.30 och läste boken. Jag har faktiskt imorgon på mig med. Eller så fortsätter jag med min trend att vara uppe hela nätterna och sova hela dagarna. Kan ju läsa till 05 imorgon bitti. 12 timmars intensiv läsning. Vore ju något.

Fan vad det känns värdelöst. Nej, jag skulle ju vara glad. Hallå!

Kan det vara så att jag inte ska vilja förändra mig, utan acceptera den jag är. Men om jag inte trivs med hur jag är då? Hur fan går det ihop? Vissa dagar går det jättebra att lura sig själv, andra mindre. Jag vill kunna vara spontan och inte tänka så mycket på hur jag är, eller agerar, men i slutändan är jag alltför medveten om det.

Kan man tvinga sig själv att vara något man inte är?

Tror jag behöver en del uppmuntran, men vart ska jag få den ifrån? Aja, det går väl över. Nu är jag iallafall mätt. Ska försöka mig på den här boken nu, inte låta något störa och känna mig lite duktig. Kan behöva det.

Andra bloggar om: , ,

Intressant

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.