Tankarna susar förbi på hjärnvågornas superhighway. Den ena mer insiktsfull än den andra. Döfött måhända, men insikterna finns där hela tiden. Även om de inte tar fast form och utvecklas till handling och utveckling. Problemet är att jag aldrig hinner få ner de på pränt innan de försvinner bort. De låter alltid som bäst när de susar förbi och sen vidare och så kommer nästa.
Innan jag fått fram sidan där jag skriver nu så har de passerat för eoner sedan. Men jag ger det ett försök ändå. Även om det aldrig blir lika klockrent som i min skalle. Nu ska jag bara komma ihåg vad det ens handlade om, har hunnit processa för mycket information sedan jag tänkte de där tankarna.
Det första som jag tänkte var hur vi behandlar andra och även oss själva när vi dricker alkohol. För väldigt många verkar det som bekant vara lite som tesen säger, när drickat går i så försvinner vettet bort. Fick det bevisat för mig ett antal gånger igår på krogen. Det är ganska tragiskt. Men vi är ju bara instinkt bara djur och allt är lögn. Vi lever i någon slags fantasivärld, att vi tagit oss till en mer civiliserad nivå. Men så är nog inte fallet.
Hade några djupare tankar kring det hela, men jag tror inte det går att få fram.
Sen det här med att jag själv inte riktigt vet hur jag ska hantera relationer. Den eviga kampen mot mig själv. Jag finner hela tiden små pusselbitar som skulle kunna bli ett hyfsat jag, men det är förmågan att veta vilken del som passar in vart som jag just nu inte riktigt klarar eller har..
Det är svårt att sätta i ord. jag vet vilka min brister är, jag vet även vad jag behöver göra, någorlunda. Men sen att faktiskt göra det.. så jävla svårt och läskigt. Sen all distraktion som finns ute i samhället. Och som jag slukar den med hull och hår. Usch..
Inatt när jag satt på tuben hem efter att ha varit ute och dansat så kom det på en tjej, hon var helt förstörd. Satt och grät hela vägen till stationen där hon skulle av. Jag önskar verkligen att jag kunde vara en sådan person som hade gått och satt sig där och sagt rätt sak och kunnat trösta. Men jag klarar inte av det.
Men jag är för feg..
Får försöka använda de styrkor jag har istället för att gräma mig över de jag inte har kanske..
Måste bara sluta vara bra på saker som är dåliga för själen och för min kropp.
Alltså sängdags med andra ord.
