Historien bakom min blyghet

medium_3505349701

photo credit: Lili Vieira de Carvalho via photopin cc

”Blyghet, eller blygsel, är en känsla som innebär osäkerhet inom socialt umgänge, och uppstår mest sannolikt i nya situationer eller tillsammans med okända människor. I svåra fall kan det hindra en person i hans eller hennes mest kända situationer och relationer också. Blyga människor försöker att hålla sig i bakgrunden och synas så lite som möjligt, och tycker oftast det är jobbigt när för mycket uppmärksamhet riktas emot dem. Att visa känslor kan vara svårt för den enskilde.” – Wikipedia

Inte direkt en bild som passar in på den jag är i många sammanhang, men när jag till exempel skulle handla en Gainomax efter ett gympass på Friskis och tjejen i kassan log mot mig, så blev jag själv varse min blyghet. Så jag må vara framåt och synas och vill vara i centrum i vissa sammanhang, men det betyder inte att jag alltid är sådan.

På vilket sätt har jag varit blyg genom åren?

Om jag ska vara helt ärlig så kan jag inte riktigt minnas hur jag varit genom åren, men jag vet att blyghet är något som jag drabbats av mer förr om åren. Men det finns ju naturliga förklaringar till det. Med tiden har jag allt mer kommit ut ur mitt skal. Några bra exempel kan väl bidra till att förstå hur det kan komma till uttryck.

Jag har stora problem med att ha ögonkontakt, vilket aldrig har varit något som jag är bra på. Jag kan vara ganska tillbakadragen när jag är ensam i publika miljöer, jag är långt ifrån den som bjuder in till samtal med främlingar.

Ett annat samtida exempel är när jag var på Kap Verde ensam förra jul och nyår, då sa jag inte många ord från det att jag lämnade hemmet.Det varade fram till den dagen då en familj som bodde på samma hotell som mig förbarmade sig över mig. Innan dess pratade jag med de i receptionen på hotellet och det var inte många ord. I övrigt pratade jag nog bara när jag beställde mat.

Hur ser min blyghet ut idag?

Idag är jag fortfarande blyg som sagt, men bara i vissa sammanhang där jag känner mig osäker.

Om det är något som de flesta inte har märkt med mig så är det nog att jag ofta är väldigt blyg bland nya personer. Vet inte riktigt hur det kommer sig. Till stor del handlar det om trygghet och att vara osäker på sin roll i nya sammanhang. Främst är det i offentliga sammanhang, i affärer och till exempel när jag ska ringa till myndigheter så kan jag bli extremt självmedveten och varse om allt som jag gör.

På det stora hela är detta inget stort problem för min del, men visst påverkar det mig i vissa fall. Kan bara tänka mig hur jobbigt det är för de som lider av extrem blyghet att klara av sin vardag.

Värst är det nog när det kommer tjejer som potentiellt skulle kunna vara av intresse på ett romantiskt plan, så fort jag blir lite intresserad så blir jag blyg och självmedveten. Ganska typiskt tecken om någon är intresserad av att få reda på det. Nej, kanske inte riktigt så men inte långt ifrån. Jag är åtminstone inte lika spontan och mer tillbakadragen, helt tvärtemot vad en borde vara.

Känner någon igen sig? Eller är jag knasig? 😛

 

2 svar till “Historien bakom min blyghet”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.