I joined this place.
Äter kakor, har svullet tandkött, funderar över varför mitt bredband inte funkar, fast det ska göra det. Fast jag funderar mer än så. Igår var det måndag. Jag gick upp, åkte till jobbet, jobbade, gick och tränade, åkte ner på stan och gick till frisören där jag rakade av mig håret. Trivs nog bättre utan hår. Sen fick jag hjälp av mamma o pappa med att flytta över mestadelen av det som var kvar i gamla lägenheten.
IKEA nästa. Köpa Billys bokhylla och en lång och låg tv-bänk. All in black! Nån gång nu i veckan. Sen har vi det här som kallas mitt liv. Vart ska man ta vägen, vilka vägar ska man vandra. Alternativen är att försöka få fast på mitt nuvarande jobb, flytta till Västerås och plugga Beteendevetenskap, eller nåt helt annat som jag inte alls känner till.
Som jag ser det kan vilket som bli bra, men sen kommer frågorna. De där jobbiga. Hur blir det med allt. Väljer jag rätt eller blir det fel? Känns som att vad jag än satsar på så kan jag bli missnöjd på nåt sätt. Pluggar jag kommer ekonomin köras i botten. Blir tvungen att ta mer lån och kommer förmodligen få betala av det resten av livet, såvida jag inte blir rik på nåt sätt.
Jobbar jag kvar kommer jag undra hur mitt liv hade blivit i en ny stad osv.. Känna att jag inte vågade ta chansen att bege mig ut på en fullfjädrad akademisk bana. Men hur ska jag veta vad jag kan och inte klarar och sånt, utan att testa? Sen kanske jag skjuter på studierna i all evighet och ångrar det resten av livet. Bekvämlighet kan ju vara en dålig sak med. Livet kan ju bli alldeles grått.
Åtminstone om det är som nu. Ensamt och trist. Jag menar, har man som mina kollegor, barn och så, så är det helt okej med att jobba på AZ. För då är ju ändå arbetstider och ekonomi viktigast. Men för mig som bor ensam och typ jobbar och inte gör nåt mer alls i veckorna, ja, det suger. Måste för hundrade gången komma på nåt mer att utöka mitt inaktiva liv med. Ja..
Jag vill ha mer än såhär iaf.
Jag vill ha en massa shit.
Jag vill ha en bästis.
Som jag kan pussas på.
Krama och skryta om på jobbet.
Nykär är en härlig känsla, minsann.
Tror inte jag minns den.
Vore rätt underbart.
Men skit i det nu.
Nu skiter vi i det. Eller hur?
Jag skiter i det, fast egentligen inte.
Bomber och kanoner.
laila lai. Men å andra sidan, man kan ju inte få allt?
Nu ska jag glo på nåra instängda i ett hus.
