Be a man

medium_108664273

photo credit: madamepsychosis via photopin cc

[youtube]hc45-ptHMxo[/youtube]

Den här videon säger rätt mycket. Titta på den, gärna flera gånger och säg vad du tycker och hur du tror att innehållet i den har påverkat dig och ditt liv. Jag får en fet klump i magen av den och börjar gråta, så mycket kan jag säga.

Sen blir jag arg och tänker varför ska det behöva vara så? Varför ska vi slängas in i mallar som absolut inte är till för alla, som kommer att handikappa och har handikappat generationer av människor.

Hur kan vi sluta med att säga till killar att vara en man och sluta fåna dig osv, det leder bara till massa ont. Jag har hört det mesta just för att jag inte anpassat mig och betett mig som en ”man” ska i mina dagar. Allt från att jag är bög till att jag är en liten mus.

Jag har på något sätt alltid vetat att det inte är viktigt. Jag har haft bra förebilder och fått bra värderingar hemifrån, så jag har väl egentligen inte tagit åt mig lika hårt som kanske andra gör.

Självklart har det påverkat mig, och gjort ont många gånger, men i långa loppet har jag inte förändrat den jag är för att passa in i den där mallen. Om jag så fick vara ensam och utan vänner så har jag struntat i det.

Men nu vill jag förändra världen och se till att fler får vara precis som de är utan att få en massa ”Be a man” kastade efter sig. Det är så under oss som lever på den här planeten idag att tänka så.

Ta av er masken och se att det inte alls behöver vara så farligt att våga visa känslor och våga vara svag. Var först ut att våga och visa vägen för de unga och de otaliga som inte tror att de kan.

Jag har ett projekt som ska vara som ett första steg för att ändra saker till det bättre, som ska göra att killar och män, alla egentligen öppnar upp och vågar börja ta stegen mot ett mer tolerant och öppet samhälle.

Det är ett forum, där man kan vara anonym om en så vill, en plats att ta av sig masken på och visa vem man egentligen är under den.

Kom igen, våga!

Projektet heter Killsnack och går att finna på adressen http://www.killsnack.se

Vad jag lärt mig under året

medium_2774722999
photo credit: h.koppdelaney via photopin cc

Livet är en enda lång färd mot slutet, döden. Inget nytt där inte, men vad fan gör man då?

Något jag lärt mig under 2013 är att det är okej att må dåligt, att inte vara perfekt. Det är något jag insett alldeles nyss när jag stod i köket och fejade.Så det har inte varit tydligt för mig förrän nu när jag funderade på saker och ting.

Lyssnade på Kent – Krossar allt och i texten sjunger J. Berg: ”När ska jag lära mig att ingen är hel, att allting är mer eller mindre trasigt”, och det är ju precis så det är.

Han sätter fingret på något som jag tror är ganska viktigt i vår tids internetdelande och livsstilsrunkande. Vi vill hela tiden visa upp den här perfekta ytan som egentligen inte finns. Det var Mia Skäringer som så väl satte i ord hur vi hela tiden visar upp en fasad. Jag tror inte heller det är bra för någon.

För min egen del har det handlat om att censurera mig själv i flera sammanhang, dels för att inte svika andra och mig själv. En vill ju inte vara jobbig eller till besvär. Lojalitet och pliktkänsla gör att vi fortsätter med saker som vi kanske upptäckt inte alls är något vi vill göra. Men har en tagit på sig något så ska det slutföras.

En annan sak som jag själv kan tycka är mänskligt men som inte accepteras är folk som gnäller på saker. Gnäll inte, gör något åt saken istället. Javisst, så må det vara men det är inte alltid så att personen i fråga har verktygen eller förmågan att just göra något åt saken.

Till slut så vill jag ge mig själv och andra uppmaningen att våga vara svag, be om hjälp, blotta era svaga sidor. Jag är fruktansvärt dålig på det och jag har ingen aning om det är för att jag är kille eller om det är något annat. Oavsett så måste jag försöka ge mig själv chansen att vara svag och visa mina mänskliga sidor.

Framförallt sluta vara en sån crowdpleaser, Har i åratal svalt min självrespekt för att undvika konflikter och obekväma situationer, om jag någonsin ska komma någon vart med mig själv tror jag att jag måste sluta med det. Sjukt svårt, men nånstans ska en ju börja.

Alltså, sluta förneka det negativa, men omfamna det positiva.