OBS! Nedan finns ett utdrag ur ett inlägg som jag påbörjade för typ sådär 9-10 månader sen, så jag tänkte att vafan jag publicerar det nu så det kommer med. Hur jag tänkte då och hur livet ser ut nu skiljer sig dock lite. Man kan säga att det rosaskimrande angående jobbet kanske inte är lika rosa längre. Men det är trots allt en del där i som stämmer.
Tänkte sticka in med ett inlägg bland alla bilder här. Livet som sambo är bra härligt och snart bär det vidare på nya äventyr karriärmässigt. Kommunala vägar. Ska bli riktigt spännande och framförallt skönt. Jag kommer ha 10 minuters gångväg till jobbet. Fatta! Jag som pendlat i princip sen jag började jobba efter examen. Jag var och skrev på kontraktet häromdagen och sa upp mig idag. Så om en månad är jag både Södertäljebo och arbetar i kommunen, det har ju inte hänt sen 2011. Helt sjukt vad det gick bra att söka nytt arbete, var på flera intervjuer och tror jag hade fått ett av de andra jobben med. Men de hörde aldrig av sig när jag sa att jag var tvungen att svara på det här som jag då ville ha.
Livet ja, det är rätt underligt ibland hur det bara vänder och vrider på tillvaron utan att m,an kan kontrollera något. Det är bara att hänga med och försöka att få rätsida på det man bemöter i sitt dagliga liv. Hela tiden försöka lära sig och påminna sig själv om hur bra man faktiskt har det.
