photo credit: kaneda99 via photopin cc
För andra gången på två veckor var jag ute i löparspåret för att springa med min blivande sambo. Tanken är att det ska bli ett återkommande element i vardagslunken. Just idag så kändes det oerhört tungt, men jag hade ingen bra dagsform över huvud taget. Ont i knäna, ont i låren, ont i benhinnorna och till slut ont i korsryggen.
Tog mig flåsandes igenom ett pass på ca 3,7 km inkluderat en paus på ett utegym i Björkhagen där det blev lite olika övningar såsom marklyft, stående latsdrag, axelpress,bänkpress osv. Lagom slut på färden tillbaka var jag allt.
Rent spontant känner jag att löpning eller att springa är grymt jobbigt och m,est gör ont i dagsläget, men samtidigt vet jag att jag behöver komma i form och det kommer vara plågsamt i början. En måste ju starta någonstans och jag var för övrigt inte i någon toppform till att börja med när vi begav oss ut i spåret. Huvudvärk och trötthet plågade mig, men det kändes ju faktiskt bättre efteråt.
En resa har påbörjats och jag hoppas kunna vara med och springa några 10-km lopp till sommaren. Jag vet ju att jag kan gå emellanåt när jag gör en sådan grej. Söder runt, Midnattsloppet och Tunnelloppet är tre kandidater för anmälan. Vi får se hur det blir med det, men vore ju skoj att i alla fall genomföra ett lopp.
Jag har kört Blodomloppet och Bellmanstafetten förut, men de är på 5 km. Mitt rekord på milen är ca 53 minuter, men det var 15 år sen och 17 kilo sedan så jag misstänker att jag inte riktigt har den tiden i mig numer. Men med lite träning så kan det gå att komma under timmen i alla fall.
