Etikettarkiv: hsp

HSP eller inte?

Skrevs den av — 2 kommentarer ↓

medium_4122086903

Ända sedan jag upptäckte det här med HSP (High Sensitive Person) så har jag funderat en del på det och om jag verkligen hamnar i den kategorin. Jag har sett personer i de facebookgrupper som finns för HSP:are, uttrycka och beskriva sig själva på sätt som jag inte alls känner igen. Vissa delar känner jag igen, men vissa andra inte alls. Så då är min fundering om jag verkligen är så känslig. Det går kanske att vara det på olika sätt och i olika grad, vad vet jag?

Det jag känner igen mig i är dels de fysiska begränsningarna när det kommer till höga ljud och att känna obehag av dessa, att jag ibland kan bli överstimulerad, sen har jag väl rätt lätt för att ta åt mig och älta en del saker. Jag vet inte om det gör mig till en HSP-are dock. Många i de här grupperna söker verkligen efter minsta gemensamma nämnare och har ett enormt behov att finna gelikar. Inte heller här är jag likadan. Jag kanske har filtrerat och slipat bort det mest känsliga hos mig själv? Hos de flesta andra så verkar det som att de inte kan göra det.

Jag har lätt för att sätta mig in i andras känslor och gråta är något jag gör säkert flera gånger i veckan. Inte för min egen skull, men i empati för något fint, sorgligt eller så. Jag lever mig in i filmer och tv-serie något enormt. Bara att fråga de stackare som sett på tv och film med mig. Jag skrattar högt och hjärtligt för att jag tycker saker är roliga, ska man inte det då liksom?

Jag kan bli otroligt sårad om någon klankar ned på något som jag själv bara ser som ett bevis för att jag vågar vara mig själv i deras sällskap. Brukar inte säga något då det oftast inte är någon idé, jag är ju bara irriterande och de har ju rätt. Det jobbiga är ju att jag bara är den jag är och att det ses som något negativt är såklart jobbigt och som sagt sårande. Sen fattar jag med att det kanske inte är så de menar, men jag kan ta det så.

Ja, det gör väl detsamma egentligen, jag är den jag är och har de förutsättningar jag har. Tyvärr bryr jag mig lite för mycket om vad andra tycker om mig ibland, alla dessa sociala regler som jag inte riktigt hänger med i ibland gör det ju inte bättre. Jag som person är rätt gränslös i vissa avseenden och det kan bli lite galet ibland. Är glad och ledsen över det faktum att jag blockerat bort vissa saker. Det både begränsar och underlättar.

Hittade några artiklar i VLT och har även sett fler som lyfter ämnet därute så det är toppen att frågan kommer upp på tapeten, det är ju trots allt 15-20 % av populationen som anses ha detta drag. Det är inte helt lätt att veta om en passar in, verkar finnas olika grader av känslighet med, saker som uppväxtförhållanden kan också påverka enligt en av artiklarna.

Tycker att det är väldigt intressant med HSP oavsett om jag är en sådan person eller inte. Det jobbas för fullt med en dokumentär om detta personlighetsdrag och för att lyfta det inom forskning och allmänheten. Finns en Kickstarter för att samla in pengar så de kan göra den, där de har uppnått målet. Kolla in trailern här under:

photo credit: parramitta via photopin cc

Being Michael Eriksson

Skrevs den av — 5 kommentarer ↓

081
Generell ångest, låg självkänsla och att vara en högkänslig person är saker som påverkar min vardag. Kanske har du någon gång undrat varför jag beter mig som jag gör och mycket går att härleda till detta. Självklart har mina erfarenheter i livet varit en stor del i det hela med. Kan ju utan tvekan säga att min låga självkänsla och problem med relationer har direkt koppling till det.

En stor del av mitt liv har gått åt till att försöka luska ut vad det är som gör att jag är som jag är, men egentligen så kanske det inte spelar någon roll. Egentligen kanske jag bara borde acceptera det som är.

Problemet är att det är lite som en berg och dalbana med kontrollbehov att hela tiden gå från bra en dagen, till att ha ångest och känna sig sämst den andra. Vad menar jag då med kontrollbehov? Jag har inte tillåtit mig själv att flippa ur förmodligen för att jag inte vill att folk runtomkring ska se ner på mig. Visst har jag kunnat tillåta att folk ser att jag mår dåligt, men inte har jag gjort saker som andra med liknande problem ibland gör.

En annan sak som är svårt för mig är att veta när jag mår så pass dåligt att det är okej att ”dra ner” andra med mina så kallade problem. För det är verkligen så att jag inte riktigt kan avgöra om min ångest har någon verklig förankring. Jag har ju egentligen inga riktiga påtagliga problem. Men jag antar att det är det som är problemet, att jag mår dåligt utan uppenbara anledningar. Sen att jag pendlar så oerhört, ibland kan minsta lilla grej få mig att börja tvivla på mig själv, medan andra dagar så är jag inte så brydd.

Den här inkonsekvensen är nog värst. Näst därefter kommer bristen på att komma till skott, det är förlamande. Jag tycker att saker är jobbiga och tänker för mycket vilket ofta leder till att inget händer fast jag har så mycket jag vill. Jag ger upp innan jag försökt.

Om jag kunde skulle jag suga ut all ångest och skit som gör mig handlingförlamad. Allt tvivel, all rädsla och osäkerhet kunde dra åt helvete och jag skulle bli en mycket lyckligare människa.

Ja, lite så är det att vara jag.. svårt att tro på sig själv, ångest över saker som relationer, att våga, ta plats i verkliga sammanhang där det betyder något. Jag har nog gömt mig mycket bakom min partypersona med. Han som är så kul och glad jämt, mår han så? Kan tänka mig att några får de tankarna, men det är nog personer som bara känner mig ytligt.

Avslutar med att säga att det är inget särskilt som hänt nu, ville bara dela med mig av en del som jag drar mig för att göra. Men iaf, så kan det vara att vara Michael Eriksson.