brum brum

Ner med kopplingen, starta motorn, i med ettan, koppla loss handbromsen. Hitta dragläge. Släpp inte kopplingen för fort. Sakta. Fan där stanna motorn 😛

Nejmen det gick rätt bra för mig att köra idag. Märktes att jag kört förut, även om det var flera år sen. Tyckte det var rätt skakigt att sitta där och köra. Men det är ju det jag ska träna bort. Körde faktiskt i en hel timme. Fram och tillbaka, upp och ner för samma väg.

Sen fick jag reda på min löneförhöjning idag, helt okej. Hade inga förväntningar. Nu måste jag sova. Så jag inte försover mig imorrn också.

Helg helg helg!

Slagsmål!!

Ja, slå mig då! Din jävel! Ge mig en riktig smäll, så jag känner att jag lever.

Fight Club fick bli tidsfördrivet innan jag fick sömn igår. Helt rätt sinneslag hos mig för att ta in den filmen, fan va skönt att bara slåss. Släppa taget och bara slå slå slå! Ja, jävlar, ska nog ta och köpa en sandsäck och ett par boxningshandskar. Det sögs att man är mesig i början när man slåss, men att man blir hårdare för varje slag.

”A guy who came to Fight Club for the first time, his ass was a wad of cookie dough. After a few weeks, he was carved out of wood.”

Typ nåt sånt. Men det skulle kräva en massiv uppoffring av allt, tror inte det.

Gonatt.

jobbiga jobbtankar

Ont i ryggen.
Ingen ork med nåt.
Sovit hela eftermiddagen.

Tränade igår. Ska simma imorgon. Hur ska jag kunna somna? Kommer dö imorgon.
Vill ta semester resten av veckan, men känns som att jag sviker. Men jag kanske lika gärna kan stanna hemma, så sölig som jag tydligen är. *bitter*

Äh, skitsamma, orka bry sig. Min inställning till det mesta, min kollega beundrar min förmåga att inte bry sig och bara ta allt med ro. Han skulle bara veta. Vart försvinner allt egentligen? Tar det vägen nånstans?

Han tycker att jag borde säga ifrån mer. Men jag vet liksom inte vart jag ska dra gränsen. Känns inte som att det är värt det heller. Men det är det väl förmodligen eftersom jag inte pallar med det.

Lite paradoxalt va. Ska börja göra allt tvärtemot vad jag känner. Mitt psyke klarar det inte, men vafan, vem har sagt att det ska vara lätt? Sen är det det här med att helt plötsligt bara säga ifrån. Men vafan om en vecka är det problemet borta ändå så. What’s the use. Jag vann HAHA 😛

Ger man sig till tåls tillräckligt länge så löser det sig. Eller så hittar man nåt annat sätt att undvika det jobbiga på. Förstår inte varför man ska stressa om man inte måste. Sen är det här med arbetsfördelningen. Kan ju bli orättvist om en jobbar söligt och en annan jobbar snabbt och effektivt. Det förstår jag med.

Jag orkar inte.

Rolig dagbok om mitt jävla jobb. Som för tillfället inte är roligt. Bara en massa skit är vad det är. Och jag har ont i ryggen. Tjafs om känsliga typer och en massa jävla dumma pikar. Man blir ju nästan paff.

Nej, jag vet, jag vet.

Nu ska jag sova egentligen, hur fan nu det ska gå till.

dumma texter, dumma jag

Som du sa, det verkar svårt att bli riktigt nöjd, det är så lätt att fantisera
Mina tankar och minnen står mig upp i halsen, men mycket vill ha mera.

Jag har väl knappast gjort nåt sen sist, inte jag.

Jag hugger i sten!
Men jag ser ingen kontur..

Jag koncentrerar mig för mycket på det förflutna i brist på annat nyttigt att göra. Jag letar efter det där som passar in. Det som stämmer in. Ja, så är det. Precis så som de sjunger i den låten och den och den, den textraden, ooh DEN!

Väldigt väldigt väldigt väldigt DUMT! Jag livnär mig på gamla känslor och vältrar mig. Fan så dumt. Fan fan fan! Dags att sluta nu.

Sova. Jobba övertid. Närmsta planen. Godnatt.

sound of a drum

And I still get lost in the feeling that you are the one.

Vilken jävla vecka. Och så ska jag jobba över imorgon, men det har jag faktiskt valt själv. Bra att kunna jobba 4 timmar och få betalt för 8 timmar. Blir fullt upp i helgen. Inget idag då, men imorgon ska jag jobba, sen ska jag kanske övningsköra, apropå det måste jag ringa och fråga farsan om det. Sen iväg till syrran. Sen på kvällen kanske bio eller nåt. Fortsätter med andra och sista delen av teorikursen och sen middag här.

JA! Så ser det ut. Har införskaffat mig en mp3spelare nu med, fick den igår. På måndag ska jag tvätta. Jippi! Sen kanske övningsköra lite till i veckan som kommer. Beror ju på pappsen och vad han orkar och har lust med. Jajamen!

Ja, ibland förlorar jag mig själv.

inte som andra

Idag fick jag minsann vet att jag inte är som alla andra. Eller jag har fått höra det senaste tiden. På jobbet. Av mina kollegor. Jaha säger jag. Är det en dålig sak, nej. Jag vet att jag inte är som andra. Shit the f*ck! Jag väljer att inte vara som andra. Jag behöver inte vara det. Vilket är jävligt skönt.

Är jävulskt mycket på jobbet just den här veckan. Och det är bara att dra sitt lass. Som en jävla arbetshäst. Slita och släpa. 🙂

Det är många som skär sig med flit på sockerdricka. Knas. Det gör ju ont, det är ju inte att föredra. Urk. Destruktivitet är vad det kallas.

Imorgon ska jag ringa facket och säga att jag fortfarande ska vara medlem. Ska nog bli medlem på statist.se och testa att gå på audition. Gazze propsar 😉

poet

Jag sitter och skriver dikter ibland. Har mest hänt nu på sistonde. När jag känner för att uttrycka nåt. Inte för att jag vet om det på nåt sätt hjälper mig. Men det är bra att göra just för tillfället. Jag är amatör väldigt mycket. Men jag försöker att låta mig inspireras av andras ord. Jag känner att jag lyckas ibland. Har fått lite uppskattning för det jag skrivit. Men jag skriver bara vad jag känt. Kanske är så man får göra.

Inspirationen kommer från känslor, drömmar, längtan, saknad. En hel del sånt. Må det vara om det förflutna, framtiden eller nuet. Gillar iaf att leka med ord och formulera meningar på ett lite experimentellt sätt. Ordlekar. Kanske skulle läsa lite om rytm och sånt där. Jag är inte mycket för att rimma, men det vore ju bra om det flöt på i en bra rytm.

Kolla in http://www.sockerdricka.nu
Där finns det jag skrivit tillsammans med tusentals andra dikter. Under namnet randler hittar du mina verk.

Kanske ska bli munk. Tyckte en kollega på jobbet. 😛 För det sättet jag tänker på tror jag. Tror inte på att hämnas och stå upp för mig själv till vilket pris som helst. Jag vänder hellre ryggen till och går därifrån. Vilket jag vet kan vara rätt fegt. Helt ärligt vet jag inte hur jag skulle reagera i en situation där jag måste välja mellan att agera eller inte. En dag kanske det inte bara gäller mig. Den dagen kanske redan har kommit, utan min vetskap.

Ska sova på saken 😉