Att lära sig att se vad som faktiskt görs

Börja skriva, men vad ska jag skriva om då? Jag fastnar och har noll inspiration. Kan skriva om vad som skett, men det hinner jag glömma bort när jag väl kommer till skott. Jaja, nu skriver jag i alla fall. Elsa sover och vaknar när som helst. har gått ca 2 timmar och vi ska äta nån slags lunch när hon är vaken. Hon krånglar lite väl mycket när jag ska lägga henne på dagarna nu. Sen att jag lägger mig alldeles för sent, ingen bra kombo.

Finns ju så mycket kul att göra på internet, det är Twitter där jag följer allt från vad som sker ute i världen med Brexit, Trump, här hemma i Sverige och allt möjligt. Instagram och Facebook, släktforska och mina olika projekt. Hur prioriterar men och blir mer effektiv med sin tid? Jag bara fastnar och vips så har flera timmar gått. Nu snackar vi alltså efter 22 på kvällen och när Elsa sover.

Jag har bestämt mig för att sluta sitta uppe och lägga mig i tid i alla fall, så får jag försöka hinna med det jag kan när Elsa sover middag.

Hade tid förra veckan för lite fotvård, skulle ta fram kvittot för att redovisa som friskvård, hittar inte kvittot. Panik! Ja, sådan ordning har jag just nu. Men det var fint och städat i morse.

Idag har jag tränat för första gången på månader. Ska försöka få till nåt några ggr i veckan i alla fall.

Åh, min kära fru gjorde mig uppmärksam på något häromdagen med. jag är väldigt bra på att se allt jag inte gör, men väldigt dålig på att se det jag faktiskt gör. Ska försöka ha det som tema här i bloggen, så jag har det antecknat. Då kanske jag fattar bättre. För även om mycket jag gör mest är på rutin eller så, så gör jag mycket ändå.

Leva leva livet

Idag hade jag en bra dag fram tills jag började jobba ungefär. Jag kom upp i hyfsad tid, sov typ halva vägen fram och så gick jag och handla lite på Lidl och sen gick jag från Fittja till Slagsta. So far so good. Sen var det datastuga och det blev lite kärvigt, sen kom två smällar i form av misstag som jag gjort och då blev jag en aning frustrerad. Nu löste det sig ändå men fan där och då var jag inte så glad.

Efter lunch hade jag ett avbokat möte och sen var det fri lejd att lösa mina misstag och lite annat. Drog hem och softade framför teven. Nu sitter jag här och letar efter någon som kan hjälpa mig att sy upp ett plagg.

Sen var det det här med att komma i säng, inte för mig..

Vardag

6933522914_06a8c82d0a

Måndagskväll, vardag och jag borde ha lagt mig för typ en timme sen, men jag skulle ju bara.. När ska jag någonsin lära mig att det är bra att sova i tid och ta hand om sig själv.

Har just duschat eftersom jag var duktig nog att träna efter jobbet idag. Körde mest ryggen och sådär. har spenderat resterande av kvällen med serier och så åt jag ju middag förstås.

Men som sagt det var sova som gäller då jag somna 2.30 igår. Kunde inte riktigt slappna av och låg och tänkte på en massa jobbrelaterat. Nu gick det ju rätt okej idag, var nästan lugnt. Lyckades styra upp både dokumentation och mötesplanering.

Andra saker får man bara släppa taget om och ta som de kommer.

Vardagen har gjort återtåg i mitt liv och jag ska försöka göra något bra av det hela. Gonatt!

photo credit: 24 hour via photopin (license)

En jobbig jävel

Sitter på pendeln på väg från jobbet in till stan. Ska till grönan och se Adrian Lux, själv. Började fundera på varför jag nästan aldrig har någon att göra saker med i mitt vardagsliv.

Självklart har mina val i livet bidragit, så är det ju. Men det ska väl inte avgöra det hela? Mina intressen och val av evenemang/saker att göra då? Matchar de ej med de personer jag har runt om i Stockholm?

Eller är jag bara en jobbig jävel som man inte vill hänga med? 🙂

Tror på en kombination av dessa tillsammans med att jag nog inte är så högt upp på priolistan över potentiella personer att hänga med.

Oflyt, taskig timing och allt däremellan. Ärligt talat så har jag inte speciellt många ”djupare” relationer. Svårt när man inte får någon kontinuitet i det hela.

I dagens samhälle blir det ju inte direkt lättare. Det är därför jag trivdes så bra i Västerås, helt annat än Stockholm.

Mest saknar jag att ha en bästa vän. Funkar väl inte så längre men så är det. Någon som alltid är på, som vill det jag vill osv..

Någon som känner igen sig?